Vårvinter
Nu har vi kommit till en del av vintern som kan vara ganska fin. Vårvintern - när solen värmer men snön ännu gnistrar. Inte plusgrader, is och regn. Inte snöstorm och skottning. Bara härligt att vara ute helt enkelt. Och dagarna är markant längre. Det är inte mörkt när jag far hemifrån vid sju och bara skymning när jag kommer hem runt halv sex.
Jag är så tacksam över mina tre medryttare som hänger med mig i vardagen kring hästarna. Tack vare dem får jag ihop vardagen så alla hästar kan gå för fullt. Och roligt har vi tillsammans.
Jag och Bella, foto: Julia
Sist hade jag en förhoppning att det skulle rulla på med Lusses motion men så blev det inte då mammas ridsällskap blev sjuk igen. Två uteritter med mamma och två med mig har det blivit de senaste 13 dagarna. Jag får ändå säga att han varit snäll att rida ut på trots så mycket vila. Lite laddad men i stort sett helt hållit sig på mattan. Vädret har varit helt underbart båda gångerna han och jag varit ute. Det är ju mycket mindre snö i Jättendal och i helgen red vi delvis på vägar som tidigare i vinter varit skottade men som det sen fallit ca 30 cm puder på. Dvs det ultimata vinterväglaget att fräsa runt på! 
Tingla har gått ute med mig sex pass och Julia tre. Hon har varit fin att rida. Vissa dagar lite tittig och gjort nån rusch, kastat sig åt sidan eller tvärstoppat men på det stora hela stabil. Tack vare bra väder och bra underlag har vi ridit längre rundor med en del backar och hållit ett fräscht tempo med mycket trav och galopp. Hon känns ganska liksidig så det ska bli spännande att se när vi börjar trimma mer igen om det är en illusion eller om nosen hon så gärna lägger på sned faktiskt blivit bättre. 
Jag och Bella, foto: Julia
Bella har gått ute med Izabell fyra pass, Tilda ett pass och mig tre pass. Sen har jag trimmat henne på banan ett helt pass och avslutat en uteritt på banan också. Hon har över lag varit väldigt fin och mjuk. De dagar det varit kallare har hon varit mer laddad och sprungit lite på tvären och bjudit på nån bakut med rusch men det märks att vi kunnat köra på mer så hon fått ut sig energin på ett effektivt sätt under passens gång istället för att bygga upp den till ett fyrverkeri. 
Jag och Bella, foto: Julia
Vivan har gått ute med Julia ett pass, mig tre pass och gått på banan tre pass (fram och avskritt ute). Vivan har varit super med allt skulle jag säga. Pigg men inget bus, bra i trafiken, stadig i formen. Just nu är hon stallets A-barn.
Irma har fått två promenader med lite jogging vid hand och sprungit några varv på lina. Ena gången var vi ute ensamma och andra hade hon mamma Bella med som sällskap. Jag testade att släppa henne på ridbanan men det gick inte. Isen under snön märks inte av på de broddade men på oskodda Irma funkade det inte, hon gled och spände sig. 
Irma och Julia
Nu är det ändå nån form av nedräkning mot våren. Mars är en vintermånad men eftersom banan varit skottad hela vintern hoppas jag ha den bar förhållandevis tidigt i år. Vecka tio är det sportlov och jag kommer jobba med marknadsföringsaktiviteter inom hästinriktningen två dagar men annars är jag ledig så då blir det mycket hästjobb. Sen kommer Bella få två veckors vila och Vivan två veckor när Bella går på igen. Efter det är vi inne på påsklov och då hoppas jag våren är här.
Ångermanlands FF hade sitt årsmöte förra söndagen. Digitalt för tredje gången i rad. En klart bra lösning som gör att fler kan vara med trots avstånd, dyrt drivmedel och eventuellt dåligt väglag. Synd att inte Svenska Fjordhästföreningen fortsätter på det digitala spåret. Jag är gärna med på ett årsmöte men jag kan inte lägga 135 mil i bil på det, det är helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart.
