Årets prestationshäst 2025: Themas Tingla 3582

Fyra veckor har dundrat förbi sen sist jag skrev några rader. Nu är vi inne i den bästa tiden på året. När allt börjar vara lite smidigare med mindre jobb och mer tid att göra det man vill. Vi har gått in på torrhö och i och med att hästarna from i dag går i sommarhagen även kunnat dra ner rejält på det.

Ellinor och jag tog oss ner till Skara på Svenska Fjordhästföreningens årsstämma för tre veckor sedan. Det blev en jätterolig helg. På 140 mil hinner man prata mycket både nutid och minnen. Många skratt blev det. Vi hann även kolla på fyra potentiella kompisar till Ellinor då planen är att det ska bli två Fjordhästar på hennes gård i framtiden. Söndagens  stämma avslutades med prisutdelning och jag fick hämta ett pris jag är otroligt stolt över. Årets prestationshäst 2025 heter Themas Tingla 3582.



 

När hon fyllde två år skrev jag så här: Grattis Tingla, i dag fyller du 2 år! Det här var den första bilden jag såg på henne. Vill man rida dressyr och ha en Fjording ser den här lättheten fram ganska lockande ut. I dag har jag ägt henne över 1 år och kan med glädje konstatera att hon har samma lätthet fram i dag, en outsinlig källa av energi, ett självförtroende som är större än hos de flesta och att hon sprider trygghet kring sig. En störtskön personlighet som jag hoppas få många år tillsammans med på och utanför tävlingsbanorna.



Och nu har hon fyllt 15 år och uppfyllt varenda dröm jag hade med henne med råge. Jag är så otroligt glad att jag köpte just henne den där gången jag letade en sällskapshäst till mina SWB. Förvisso hade jag tänkte tävla med henne också. Men inte trodde jag då att hon skulle konkurrera ut de stora fullständigt. Hon hade allt jag sökte och lite till. Och tack vare henne blev det fler gula och inga mer bruna.

Ridvägarna har äntligen smält fram. Det ligger lite snö och is kvar på de skuggiga ställena men inte värre än att man kan ta sig förbi. Vinterns stormar gick hårt åt skogen. På de ridvägar vi brukar använda kring gården är alla träd utom ett nu borttagna. Tingla och jag åkte på utflykt förra helgen för att reka de vägarna efter vintern och kunde konstatera att det krävs en större insats av någon om vi ska kunna komma ner till vattnet för där är det många och stora träd.



Vivan har fått lymfmassage av Sara ytterligare två gånger och även Tingla och Irma har testat varsin gång. Sen har Lisa varit här och gått igenom Tingla inför vårsäsongen. Alla är sommarskodda och både Tingla och Viva fick sulor fram. Irma verkar klara sig bra utan trots att det är rätt hårt i markerna nu så stenar och grus märks av mer.

 

Jag har haft en WE-träning i Gnarp med fyra duktiga ekipage. Sen var Izabell och jag iväg med Tingla och Viva och tränade WE i Matfors för My. Tingla var jättefin med Izabell; mjuk, stadig, fokuserad. Jag hade lite mer att jobba med på Vivans rygg. Hon blev nämligen som när vi var på tävling med dem tillsammans i fjol vår otroligt mammig. Själva hindren var inga problem. Hon tuffade modigt över bron redan på första försöket. Var faktiskt coolare på den än Tingla var då den var ny för henne. Deras stora svarta tjur som mest ser ut som en blomlåda med en älg framtill var inte heller det minsta läskig. Inte heller att lansen var lång var ett problem. Men att mamma lämnade henne när det var Tinglas tur att göra sina övningar var inte okej. Hon gnäggade, slog med hoven, backade och snurrade. Hon var också väldigt skeptisk till de andra hästarna på banan, speciellt en skäck. Jag tror inte hon sett en skäck förut. När vi var iväg med dem i höstas var hon inte så här men då var de ensamma i sin grupp, så det var nog att det var flera hästar på banan som var problemet. Frånsett dramatiken var hon väldigt fin i formen och jag tror WE kan passa henne bra bara hon får mer rutin. Detta var ju trots allt första gången hon tränade WE på bortaplan och första gången hon gick en gruppträning.

 

I övrigt har vardagen rullat på med hästarna. Irma, Viva och Tingla rids fem dagar i veckan var. Ellinor har varit här varje helg och Izabell ridit 3-4 pass i veckan. Vi har som vanligt ridit ut mycket men även lagt in en hel del annan träning. Vi har byggt upp en WE-bana vid två tillfällen och även hoppat litegrann. Izabell har som mål att starta Viva i en pay and jump så hon brukar ta henne och jag den lite vildare drottningen.

 

Irma har också fått gå både bommar och WE-hinder. Det älskar hon, att få jobba med huvudet och lösa utmaningar. Irma har över lag varit väldigt pigg. Det är en helt annan häst än i fjol vår. Driver på genom kroppen på ett häftigt sätt och vissa dagar får man se till att sätta henne i jobb, annars kan det bli bus. Jag hängde riktigt löst på ängen förra veckan.

 

Hon har också hunnit vara riktigt dålig i kolik. Väldigt läskigt då hon var som vanligt vid intag, skuttade och busade och åt sin mat med god aptit. Sen när Izabell och jag kom tillbaka från ridpasset med Tingla och Viva låg hon ner och jag såg direkt att hon inte var okej. Vi fick upp henne och började promenera men hon ville lägga sig och rulla hela tiden. Sen blev det bättre och då fick hon gå in i boxen en kort stund men då började hon rulla kraftigt och lyckades rulla fast innan vi fick upp henne igen. Som tur var kunde veterinär komma efter bara ca 1,5 h och hon fick två sorters medicin och dropp innan det gav med sig. Otroligt obehagligt då jag inte kan komma på nån anledning till koliken. De hade druckit mycket i hagen, inga foderbyten, hon hade ridits rejält dagarna före, gått i hage som vanligt 13 h osv. Jag är så tacksam att det gick bra.

 

Jag har tömkört Viva en del. Planen är att fortsätta med hennes inkörning i sommar. Tingla har till hennes lycka varit ute och dragit sin vagn två gånger. Vi har ju inte kört sen snön la sig och jag tror hon laddat för det alla dessa månader. Som hon älskar körningen, jag hade minst sagt haft händerna fulla båda passen. Men nu ska vi förhoppningsvis köra regelbundet ett halvår framöver.

 





Krona och jag har övat en del på allmänt hyfs, visningsträning och nån promenad. Hon är en tuff men läraktig elev. Men jag tror vi måste ringa in Amanda när hon ska visas som treåring för hon kan verkligen röra sig och mina ben räcker inte riktigt till.

Jag har också varit och dömt två dagar dressyr. Jag har ytterligare två dagar bokade under maj. Det var roligt att döma i helgen. Väldigt välordnade tävlingar och jättebra funktionärer.  Men jag velar ändå om jag ska fortsätta med detta. Jag har ju gott om tid att fundera till nästa licens ska lösas januari 2027.

Maj och juni är fulla av massa roliga aktiviteter med hästarna. Det kommer bli både träningar och tävlingar. Sen börjar uppladdningen inför SM. Planen är att vi åker med Livar och Tingla även i år. 

3 maj 2026