Stolt
Elisabeth skrev häromdagen att hon var stolt över Kronos och min resa. Det värmer så i hjärtat för jag vet hur mycket han betyder för henne och Johan och jag är tacksam över varenda dag han är här hos mig. Men även jag är så stolt över honom. Hur han tagit sig an allt nytt här uppe.
Han var snäll och okomplicerad från första stund. Han är en väluppfostrad kille som vet vad som gäller i alla situationer. Även om han redan från start visade att han älskade när jag pysslade med honom upplevde jag honom lite reserverad. Samma sak i ridningen. Lydig, stadig och trygg men höll sig lite i sitt skal. Men sen hände det nåt. De sista veckorna har han släppt in mig innanför det där skalet, blommat ut och visat mig hela sin personlighet. Och i och med det gick han rakt in i hjärtat på mig. Det har verkligen varit en lära känna varandra resa i raketfart. 
Sen sist har vi ridit två Issaträningar som båda varit bra. Fokus har legat på Msv-debuten så vi har ridit byten, skolor och linjer ur programmet främst. Här hemma har vi fokuserat på konditionsträning, både i backar och på slätmark. Men vi har även ridit en hel del öppnor efter skogsvägarna för att få kläm på dem. Fyra uteritter har det blivit och en av dem avslutade vi hemma på ridbanan där jag ställt upp en liten WE-bana till Tingla. Kronos blev lyrisk när han såg den! Det märktes att här är han på mammas gata och detta är något han älskar att göra. Jag ska definitivt bygga upp några hinder fler gånger för det är väldigt lösgörande och man kan förena nytta med nöje.
I går tävlade vi då. Starten jag drömde om redan när jag visste att jag skulle få låna honom. Och det var så himla kul! Kronos har varit betydligt mer på hugget att rida på ett positivt sätt sen vi började betäcka. Jag hoppades att den känslan skulle följa med till tävlingsplatsen och det gjorde den faktiskt. Det var absolut den tävling han haft mest bjudning. Jag red fram kort och han kändes super. Satte varenda byte. Stadig i formen. Gick öppnorna utan att knorra (annars är han lite som Lucidor, en man som anser att springa som en makaron är överskattat när man lika gärna kan springa rakt). 
När vi skulle in på banan blev det lite soppatorsk för han hade spanat in fotografen som gömt sig i skogskanten. Kronos brukar aldrig vara tittig men med den extra energin kom detta och att han faktiskt kastade sig lite för en mötande häst, nåt han aldrig gjort med mig förut. Så inridningen blev inte bra, vid sidan av medellinjen och rättade sig bakåt i halten.
Travlängningen var med våra mått helt okej. Även ryggningen. Han längde ut sig lite i formen men ryggade med bra kliv. Utlängning av formen gick fint, en sjua där. Första öppnan tyckte jag var helt okej, bågarna också men andra öppnan blev mindre bra med förböjd hals. De belönades dock med samma betyg. Den andra kan vi absolut göra bättre. Sen var det dags för paradnumret, skritt där det blev två sjuor i rad. Galoppfattning gick fint, ökning också, lydigt upptag men sen skulle vi byta rakt mot fotografen och då blev det lite motvind och vips hade han bytt tre gånger bak. Överstrykningen gick bra och sista bytet satt som en smäck. Domaren hade skrivit sju och sen strukit över och satt sex. Uppridningen gick bra och även sista halten. Hade vi satt första inridningen och det första bytet (som är vårt enklaste) med en sexa hade vi nått 60% så det var så nära, så nära. Nu blev det 57,1%. Men jag var jättenöjd trots den inte så fantastiska procenten. Han var framme för skänkeln, vi hade kul tillsammans och det är helt otroligt att vi tagit oss så här pass långt ihop på bara tre månader. Han är verkligen en helt fantastisk häst och det kommer bli otroligt tomt när han åker hem igen, den saken är säker. 
Mina tjejer då? Jo, Bella och Viva är färdigbetäckta. Viva ska kollas till veckan och Bella ska jag boka tid för. De har ridits hemmavid lite lagom sådär. Viva har gått med mig i skogen fyra pass, med Julia i skogen ett och trimmat ett lätt pass på ridbanan. Bella har gått i skogen med Izabell två pass, med Tilda två pass och mig ett pass. Sen har jag tagit henne ett pass på töm på ridbanan också.
Tingla har ridits ut av mig två pass, Julia ett och av Amanda ett. Sen har jag trimmat ett dressyrpass och kört ett WE-pass med henne för på tisdag ska vi faktiskt debutera i WE. Det blir spännande för vi är verkligen gröna inom grenen men jag tror den kan passa henne när hon får rutin. 
Tingla och Amanda
Men den största händelsen för Tingla är att hon hopptävlat med Amanda. Amanda kommer starta henne på SM så vi tänkte att det vore bra att göra några starter inför det när det blev ett så långt hoppuppehåll i vintras. De har bara hunnit träna två gånger i vår men Tingla visade oss att hon numera är en rutinerad tjej och satte en prydlig och stadig nolla i LC avd B. Inte en bom rörde hon på hela dagen. 
Foto: Josefine Strömberg
Irma har inte fått göra något mer än vardagshantering och fått hälsa på Kronos för planen är att betäcka även henne. Ingen brunst där ännu dock.
Lusse har ridits av mamma fyra pass och Helena ett. Några färre pass än vanligt då mammas sällskap varit bortrest. Men i morgon ska jag dit och rasta honom. Härligt med klämdagar och röda dagar.
