När saker fungerar
Jag älskar då saker fungerar! Inte så konstigt, det gör väl alla. Men när saker som inte tidigare funkat helt plötsligt faller på plats, vilken härlig känsla det är!
Shira och jag är inne i ett positivt flow där jag flyttar fram gränserna steg för steg. I måndags kväll var planen att rida ut till klätterbacken. Jag funderade på om jag skulle banga då kvällen bjöd på blåst så det tjöt i bergen och ett lätt snöfall på tvären. Men jag ville ju rida ut så jag bestämde mig för att om hon var knasig fick jag väl sitta av och leda då. Hon är alltid kanon att leda så hem kommer man alltid. Innan vi gav oss iväg var Shira väldigt social. Hon är annars inte en häst som är så mycket för att gosa men denna kväll ville hon verkligen mysa. Hon var också lugn då vi gav oss iväg. Inte ens att de eldade vid en gård en bit bort -ja, i blåsten- så det for ner stora sjok av snön från tallarna runtomkring fick henne att bli stirrig. Vi galopperade en lång härlig galopp uppför backen. Hon fick gå fri i formen och bara rulla på. När vi skrittat nerför backen såg byvägen; astfalterad 70 väg, inbjudande och fin ut med sitt packade snötäcke så det blev trav och galopp nästan hela vägen hem också. Jag fortsatte exprimenterandet med min sits som jag påbörjat dagen före. Hur mycket det påverkar hennes balans om jag rätar upp mig bara litelitegrann och aktiverar bakbenen samtidigt som jag lägger fram handen. Hur härlig känsla man kan ha en mörk blåsig januarikväll längs en byväg på landet. Hur mörkret liksom sluter sig om en och det blir en känsla av att det är bara vi. Ganska mäktigt. Jag var väldigt nöjd då vi kom hem. Jag hade vågat stretcha gränserna ännu lite till. 
Shira och jag i skogen på andra sidan bron 2011
På tisdagen fortsatte det blåsa. Jag red ett kort trimpass på tränsbett på banan här hemma. Shira piggelin men ändå fokuserad på mig. Skrittade fram och av ute på lång tygel. Bara en sån sak en blåsig dag! Onsdag vilade hon. I dag torsdag har vi varit ner på klubben och trimmat inomhus. Jag red på det gamla kandaret som har en stång med längre skänklar (7 cm) jämfört med den jag ridit med på sistone som bara har 5 cm skänklar. Shira var inledningsvis som alltid efter en vilodag ganska intresserad av att göra livet lite mer spännande. Oj, det där hindret på läktaren ser konstigt ut, nu kom det nån i trappen och åh nej det står vita block på sargen. Som alltid lägger hon ner när man fått henne i ramen. Jag skrittjobbade ganska länge och hon kändes riktigt fin i det jobbet. Efter framskritt på lång tygel red vi trappan, bakdelsvändningar samt utnyttjade hindren att svänga runt. Sen travade jag fram och då kändes hon jättefin. Använde hindren nu också, bestämde mig hur långt ifrån dem jag fick rida då jag svängde runt dem. Ett bra sätt att veta att man har med sig yttersidan. Sen tog vi galoppen med lite variera tempo och form, förvänd och många fattningar och övergångar som sedan utvecklades till enkla byten. Därefter testade jag vanliga byten på lite olika vägar. Det var lite svårare på den här stången. Hon blev något kortare i nacken än på den andra samt på tränsbettet. Bytena till höger var ändå klockrena men jag fick rida på lite framåt ur dem, vilket jag inte brukar behöva. De till vänster blev av lite varierande kvalité men då jag fått till ett jag var nöjd med avrundade vi och övergick till att rida lite travjobb med skolor. Hon kändes nu ganska trött i bakkärran så jag travade av henne i lägre form och var noga med att forma lite extra i innersidorna vid omställningarna. Hon kändes fin och avspänd. Ett bra pass, men jag ska nog lägga den stången till handlingarna ett tag i alla fall. Den andra är enklare för mig att rida med just nu.
Lusse och mamma har varit ute i skogen måndag och onsdag och han har skött sig fint. I dag var det min tur att rida honom och på agendan stod träning för Ingrid på SRK. Hon hade inte sett Lusse sen i oktober och tyckte som jag att galoppen utvecklats mycket sen dess. Vi har ju fokuserat mycket på galoppjobbet den sista tiden och i dag fick jag lite fler övningar och input i hur jag kan tänka. Precis som på träningarna för Shira fungerade det fint. Det är så härligt då man får en instruktion, följer den och känner hur det hela lossnar.
I galoppen red jag på en fyrkant och tänkte lite lätt öppna in i hörnen, satte honom lite i hörnet (lite tänk mot piruett fast bara nåt språng då jag vänder), sen öppna igen. Han vill gärna lägga sig mot innerskänkeln i höger galopp och den här övningen var kanon för att motverka detta. Dels formningen som får honom att runda sig och dels att sätta honom på ytter bak genom vändningen för att få honom att bära lite till. Vänster galopp är mycket bättre, där kändes det enkelt och ganska balanserat redan från start. Vi red också en del förvänd galopp. Då är höger starkare än vänster. Jag fick tips på hur jag ska tänka för att få honom att bära mer även där, så det inte blir att han springer ikapp balansen utan verkligen galopperar igenom. Två klipp från det jobbet:
https://www.youtube.com/watch?v=9e0qoPXQUpI&list=UUEEUS2VHKxdjczxGrvSlG3A
https://www.youtube.com/watch?v=o2He0TNKo-o&list=UUEEUS2VHKxdjczxGrvSlG3A
Vi avslutade med lite travjobb. Då var den gule gentlemannen lite trött i bakkärran så jag fick rida en del. Ingrid tittade på öppnorna och gav lite tips om hur jag ska rida dem. Det blir olika tankar i höger respektive vänster varv, precis som i galoppen. Han är dock komsekvent så det som funkar i galopp funkar även i trav. Därefter travade vi av. Då upplevde jag honom ganska matt men han ser faktiskt helt okej ut på filmklippet från det momentet:
https://www.youtube.com/watch?v=0xwe0Edi1-A&list=UUEEUS2VHKxdjczxGrvSlG3A&feature=c4-overview
Nästa vecka rider jag Shira igen på träningen men jag ska försöka ta Lusse då och då framöver då vi också behöver ett par ögon på oss om vi ska nå årets mål. Nu blir det uteritt med mamma i morgon och på söndag far jag till Jättendal och tar ett kondispass ute i naturen med Lusse. Om vädret är okej kanske det blir lite knatteaktivering också i helgen. 
Tingla alldeles ny hos oss tillsammans med Mirang och katten Smillah
