Min hjälte
Det har varit väldigt mycket väder i år. Torka, regn och snö. Jag gillar inte när saker är alltför mycket utanför ramen och när det blir oförutsägbart och krångligt. Som när man inte vet ifall man ska få tag på foder, traktorn är i form när det är massor att skotta eller ån svämmar över.
Då är det tur att jag har min hjälte i vardagen. Mikael, min sambo sen tretton år tillbaka. Som alltid står vid min sida. Rullar balar, skottar snö, fixar i hushållet, lagar bilar, hänger med och motionerar hästar. Världens bästa livskamrat. 
Apropå väder så har jag aldrig sett så mycket vatten i Jättendal som det är nu. Det svämmar över på alla bredder. Micke hjälpte mig att köra två höbalar till mamma i lördags - skönt för det var inget vidare väglag. Jag passade på att rida Lusse när jag ändå var där. Med mitt rejälaste regnställ på tuffade vi ut i regn och blåst. Bitvis gick vattnet mellan kota och knä på honom på ställen det normalt aldrig är vatten. På två ställen hade bäcken svämmat över. Lite läskigt för man vet inte om det är underminerat eller slukhål. Lusse visade upp sina eminenta off road egenskaper och tuffade tryggt på oavsett hur marken under honom såg ut. Han är verkligen en bra häst att rida ut på. Mamma och Lusse har varit ut tre gånger denna vecka. I morgon ska han äntligen få vinterskor. 
Tingla har ridits fem pass, tre av mig, ett av Julia och ett av Izabell. Jag låter Izabell lära känna henne lite så hon kan sitta på henne ibland i vinter om jag vill rida ut Irma med sällskap. Julia kommer att ha ett uppehåll hos oss framöver. Så från och med nästa sommar kommer jag leta ytterligare en medlem till Team Långdansen. Vet eller hör du någon som skulle vilja rida välskolade Fjordhästar ett par dagar i veckan - tänk på mig!
Tingla känns bra. Lagom liksom. Uppskattar snögalopper mycket och är då full av energi men samtidigt cool när vi skrittat längs vägen i mörkret. Hon är verkligen en häst man kan känna sig säker med.
Vivan har ridits ett pass av Izabell och tre av mig. Hon har varit som sin mor. Väldigt pigg när man vill att hon ska vara det men också cool och trygg när man vill det. Hon blir faktiskt mer och mer lik Tingla.
Bella har haft halvvila. Fick haka på Irma på uteritt i måndags för jag ville känna på henne ett pass till med vinterskorna och det var en pigg och glad häst jag satt på. Sen fick hon vara stöd till Irma ytterligare ett pass, en promenad i mörkret i trafiken. Nästa vecka blir likadan för hennes del, sen tänkte jag hon ska få tuffa igång igen och Vivan få en lite lugnare period.
Irma har gått som de senaste veckorna, en promenad, en uteritt med Izabell och en uteritt med mig. Jag red henne i lördags morse, Micke gick med efter bilvägen. Det blåste, hade kommit en hel del snö och några träd hade lagt sig över vägen men hon tuffade på. Galoppen känns riktigt bra. Precis som sin mor har hon den naturligt, balansen var där nästan från start. I traven börjar jag "få en mun". Hon söker kontakt, släpper den, söker den igen. Tuggar lite på bettet. Jag tror hon kommer bli ganska lik sin mor, relativt lätt att rida i en stadig form.
Jag känner mig som jag skrivit tidigare hemma på hennes rygg. Hon är verkligen MIN häst.
Vi har fått ovanligt mycket snö för att vara den här tiden på året så jag är rädd att det blir ytterligare en vinter med ridning efter vägen. Det är inte optimalt med en så ung häst. Men jag är glad att vi hann befästa grunderna i höst och att hon nu hittat motorn och drivet för då kan jag lägga in lite pass på ridbanan framöver. Det var ingen idé i höstas, bjudningen var för svag. Men i takt med att hon förstått vad vi vill har hon blivit lika pigg som mina andra tre att rida så nu tror jag det ska funka. Jag vill ogärna sitta och banka på unghästarna, så de får gå ute tills de hittat bjudningen. Sen kan man mixa med bana/ridhus och ute.
Jag längtar också till våren för då tror jag hon är redo att ta med på träning för Issa. Under 2023 red jag 16 träningar för Issa. Främst med Kronos under perioden han var här men även en radda med Tingla. Jag trivs väldigt bra med Issa som tränare. Hon tar fram det bästa ur mig. 
Irma i höstas
