Hon är inte en i mängden, utan hon är BRA....
Häromveckan läste jag i Tinglas uppfödares blogg om Tingla som liten samt det brev jag fick med bilder på henne och info om henne då jag ringt på annonsen på henne på Hastnet. Jag har fnissat igenkännande för i stort sett allt som skrivits om visionerna kring henne är faktiskt som hon blev som färdig. Hon är förvisso bara fyra år gammal men jag tycker mig se ungefär vad som komma skall. Hon är inte en i mängden utan hon är bra skrev Therese och det är sant. Dels har hon en sjujäkla skalle men hon har också egenskaper inte var och varannan Fjord har när det kommer till gångarter, bärighet och förmågor som rid- och körhäst.
Denna vecka har vi filmat alla pass med henne. I måndags körde vi ju och det finns det film på i förra inlägget. I torsdags kom Amanda och Helena på besök. Amanda och Tingla hoppade för andra gången i Tinglas liv samt att Amanda red Qharma litegrann på banan. Här kommer ett klipp samt ett antal bilder från det passet:
https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10153444263257074/
...och i går var det äntligen min tur att klättra upp på Tinglas rygg. Jag hade då inte ridit henne på 1,5 v eftersom Victoria och Amanda ridit henne plus att vi kört henne. Tingla arbetar bara 3 pass/v normalt, jag tycker det räcker eftersom hon gör det så himla bra. Hon behöver smälta alla intryck i både kropp och knopp mellan varven även om hon har energi så det räcker och blir över. I går körde jag först lite markarbete med henne där hon fick gå på presenningen och plattan samt att vi tog oss en titt på tunnan och lansen. Sen testade jag tunnan och lansen uppsuttet vilket inte var några som helst problem. Därefter red vi ut en halvtimme, kravlöst och bara lattjade i skogen i alla gångarter. Glad och fin Tingla! Här kommer ett klipp från jobbet vi gjorde uppe på gården:
https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10153444622922074/
Qharma hade vi en incident med i tömkörningen i onsdags. Hon blev rädd för däcket och skenade. Ingen kom till skada mer än min tömkörningsgjord så den är nu hos kusin Mia på lagning. Hon hyste gott hopp om att få den hel igen. Jag bestämde mig dock för att avbryta inkörning för närvarande med Qharma och satsa på att bounda lite mer från marken i ledarskapsövningar, lek, jogging/promenader, miljöträning och vanlig tömkörning både på banan och i naturen. Utöver det ska vi ju fortsätta inridningen av henne som hittills gått som smort. Qharma är känslig och ganska reaktiv och jag måste lära mig att läsa henne bättre. Hon är inte lika tydlig som Shira som verkligen talar om med stora bokstäver när hon är rädd för något. Tingla och Lusse är ju i princip aldrig rädda för något och är de det så ställer de frågan "Farligt?" istället för att fly, så dem hinner man alltid övertala. Qharma och Shira kör mer strategin bättre fly än illa fäkta. Så där har jag lite mer att jobba med. Det handlar ju om att de ska vara så trygga med mig att de väljer att stanna med mig när saker händer. För händer saker gör det ju med häst då och då. Man kan inte bädda in hela världen åt dem. Men man kan träna dem att hantera sina rädslor.
Ridningen med Amanda i torsdags gick bra! Hon var spänd i början eftersom vi var på banan där hon skenat dan före men slappnade ganska snabbt av och Amanda både skrittade och travade utan ledare med henne. I dag gick jag till banan med henne igen för lite lek. Vi gick över bommarna på marken och hoppade några hinder till fots. Qharma var rätt skeptisk i början men efter morotsmuta och lite glada peppande tillrop gjorde hon villigt som jag sa. Det går aldrig att tvinga Qharma till nåt, man måste få henne att vilja det man själv vill för att få ett bra resultat.
Hovis var här i går och skodde om Tingla och Shira och verkade Qharma. Qharma fick beröm för att hon var så lätt att lyfta hovarna på, han behövde knappt snudda benen. Jag har på sista tiden börjat ta hovarna på henne och borsta henne då hon är lös i hagen innan jag tar in henne. Jag brukar lämna henne till sist och öva detta att våga vara själv. Det har gett väldigt positiva resultat, både för hennes grundtrygghet och att hon nu lyssnar på ännu mindre signaler då det gäller att lyfta hovar, flytta sig för mig när jag byter sida, stå stilla fast hon är lös osv.
Lusse var jag och red i dag. En skön runda på en timme i skogen och vi missade precis regnet. Jag kommer rida Lusse lite mindre under de kommande veckorna då jag har som mest på jobbet plus att Shira ska tävla meeting två helger i rad. Det är också roligt för mamma att få ha honom lite extra nu eftersom jag kommer ta hit honom på bootcamp efter midsommar så han blir borta en månad från henne i samband med SM.
Shira har också jobbat såklart! I torsdags red vi ut en långrunda på 70 minuter med klättring och galopp i backarna. Jättefin Shira! Fredag regnade det rejält så då blev det skritt för hand i skogen. Lördag åkte vi till banan nere i byn som miljöträning för kommande utestarter. Shira var taggad men talbar och det blev ett jättebra pass. Det är precis sånt här vi behöver träna på, att komma till ridning även då hon är het som det ofta blir på tävling. I dag har hon vilat och i morgon rider vi träning för Ingrid. Det ska bli kul!
