Hjärtat fullt av solsken
Ja, efter regn kommer solsken och sen sist jag bloggade har det varit både solsken och en hittad skatt vid regnbågens slut. När jag lånade ut Shira och valde att rida Fjordhäst på heltid sa jag lite skämtsamt att detta var min chans att få rida mästerskap. Att nån gång i framtiden kanske få rida i ett landslag.
Jag trodde aldrig ens i mina vildaste drömmar att det skulle bli verklighet endast ett år senare. Jag skickade i våras in en intresseanmälan om att rida Nordiska mästerskapen i Norge på Ingvar efter att vi uppnått kvalen. Det innebär då man bor i Norrland väldigt många mil och en hel del kostnader men också en otroligt häftig upplevelse och erfarenhet inför framtiden så jag kände att jag ville passa på att ansöka när jag har en häst som går de klasserna. Det kommer ju att ta ytterligare ganska många år innan stona är uppe och nosar på den nivån i styrka och form. För dressyren är det FEI Inledande och FEI lagtävlansprogram som gäller så det är snäppet över det vi tävlat innan i svårighetsgrad d.v.s. Msv C. Jag bollade med mina tränare och vi bestämde att ge det en chans.
Och hjärtat hoppade nästan ner i halsgropen då jag läste: Lag Lusanna (körning), Kronos (hoppning med reserv Chalander), Ingvar Halsnaes (dressyr med reserv Svalegårdens Charmör). Ingvar och jag i ett landslag! Fantastiska Ingvar som jag trots allt bara ridit i 15 månader. SM går i Vetlanda torsdag-söndag v 29 och sen NM på Fredriksborg Hestesportsenter onsdag-söndag v 30. Detta innebär alltså att Lucidor och Ingvar åker till Vetlanda onsdag v 29 och sedan åker Lucidor hem till Norrland med större delen av teamet söndag v 29 medan jag och Helena stannar kvar i södra Sverige för att sedan fortsätta till Norge. Vi kommer vara på resande fot i tolv dagar så det blir ett riktigt äventyr.
Men detta är inte den enda fantastiska nyheten. I höstas vann Amanda och Ingvar ÅFF:s uttagning till SM i hoppning. För att få starta på klubbens plats krävs enligt SFF:s TR ett resultat från lägst lokal tävling 0.90 m med max 4 fel. Vi ville ge det en chans och anmälde till SRK:s tvådagarstävling. Ingvar är ju numera rätt rutinerad på dressyrtävling så vi tyckte det var ett bra upplägg att Amanda skulle få starta dressyr på honom första dagen och känna på hur det var att vara ute och tävla med honom i en gren han har rutin i för att sedan komma tillbaka till samma tävlingsplats dan därpå och hoppa. Vi valde också att han skulle få gå två klasser i hoppningen eftersom vi inte visste hur han skulle reagera. Skulle han vara tittig? Spänd? Ofokuserad? Ingvar har bara tävlat klubbtävlingar i hoppning innan med lite färre starter så det skulle bli en kontrast att komma ut på en lokaltävling med 34 starter i LD och 55 starter i LC. Det blir så mycket mer intryck på en sån stor tävlingsplats.
På torsdagen kom de tvåa av 13 starter på fina 67.59% i LC.1 för ponnyer kat d efter en mjuk och samspelt ritt. Vi var så nöjda och glada hela teamet som bestod av Ingvar, jag, Amanda och Helena. Härliga häst! Dan därpå var det så dags för hoppningen. Och visst tyckte han det var lite läskigt när ponnyerna rejsade runt i vad som för en dressyrhäst snarast var att beteckna som sken. Men han sansade sig fort och skötte sig super på både framridning och framhoppning.
Inne på banan blev han som en tiger i 0.80 cm. Med fullt självförtroende tog han sig an hindren och de satte en snygg nolla och fick en gulblå rosett. Sen fick han vila i trailern, dricka betforvatten, vanligt vatten och äta hö och belöningsmorötter medan vi fikade och gick banan till nästa klass. Då vi tog ut honom till 0.90 m kändes han lugn och han taggade heller inte riktigt igång då de hoppade fram. Ett lågt räcke gick bra. Så höjde vi upp räcket och han rev ganska grovt. De tog det igen och han hoppade ett jättefint språng. Då gav vi oss för att spara på krutet. Så när de andra galopperade varv på varv och hoppade massor av språng stod vi och pussades med Ingvar och sa till honom att han var så duktig. Det var tydligen helt rätt upplägg för när han kom in på banan i 0.90 var han en tiger igen. Som synes på bilderna var det mycket luft i sprången och rejält tryck i honom. Så häftigt, han visste när det verkligen gällde och sparade energin till det. De rev ett räcke, han var inte tillräckligt snabb upp fram vilket händer ibland. Men i övrigt var det en superfin runda med härligt flyt. Och det var ett SM-kval. Jag är så imponerad över hans insatser både torsdagen och fredagen. Mjukt och fint matchad av Amanda har han visat vad han kan och vi har fått så mycket positiv feedback på hans gångarter, ridbarhet i dressyren, hopp-kapacitet, ordning och uppförande. Det är som en saga att få vara ute med honom, man blir alldeles varm i hjärtat. Så nu blir det inte bara SM i dressyr i år utan även SM i hoppning och NM i dressyr för denna fantastiska lilla gyllene häst.
Här är filmer och bilder från tävlingsdagarna med Amanda:
https://www.youtube.com/watch?v=mwbm4a78kKE
https://www.youtube.com/watch?v=qKbjgw7y_Ew
Det är 7,5 vecka kvar till vi far till SM och vi har en plan på hur upplägget ska se ut för honom. Även om jag behöver träna linjer och finlir i dressyren behöver han också variationen och återhämtningen så vi ska fortsätta som nu med fem pass i veckan där det är två rena pass ute för att få olika underlag och bygga kondis (med fördel körning ett pass), två pass dressyr och ett pass som är nån form av annat arbete som t.ex. hoppning, tömkörning eller en kombination av ute och dressyr. Den här veckan har han förutom tävlingsdagarna med Amanda gått ett dressyrpass med mig, ett körpass och skrittat ut ett pass.
Det är inte bara Ingvar som tävlat, jag fick även en härlig rapport och film från Sofia att Shira och hon tävlat i helgen med fina procent i Msv B. Jag blev så glad då jag såg filmen. Det känns så rätt att det är hon och Sofia nu och att det är jag, Ingvar och tjejerna här hemma.
Bella fyllde ett år i fredags. Denna vecka fick hon följa med Qharma på promenad och möta trafik för första gången. Qharma var en cool plastmamma och visade Bella att man inte behöver vara rädd för de bilar som passerar mer eller mindre hastigt och ljudligt. Vad hände med mitt lilla yrväder som behövde Tingla som stöd? Nu, fem år gammal är det hon som är tryggheten. Tiderna förändras. Bella har också fått testa att ha bett i munnen och en tömkörningsgjord på ryggen på en annan enskild promenad. Inga problem med denna trygga tjej. Hon och Qharma har så kul i hagen. Det är mycket av både snabba galopper, bus och mys. 
Qharma har förutom ovanstående promenad varit ute på en enskild promenad och en ridtur med Isabell på ryggen (jag gick med). Det tyckte hon var så roligt, Qharma älskar verkligen barn. Så fort Glenn kommit hem från semestern ska han få sätta på framskor på henne så vi kan köra igång med lite mer ridning och efter betäckning med Ingvar så blir det även bakskor. Ingvar kommer att få tre tjejer i år. Min Qharma och två betäckningsston som anlände i söndags. Så roligt och nu håller vi tummarna för Ingvar-knattar nästa sommar. 
Lucidor har ridits av mig två pass. En uteritt och en Ingrid-träning. Båda gick toppen. Sen har mamma ridit honom i skogen tre pass. Så även där rullar det på. 
Detsamma gäller med Viva och Tingla. Jag har tagit ut Tingla på gången och pysslat medan Viva varit kvar i boxen. Först tyckte Tingla att det var en dum idé men efter en stund tyckte hon nog att det var ganska skönt att få vara i centrum en stund. Viva pysslar jag med i boxen. Hon är så mysig och har blivit riktigt trygg. Jag kan lyfta alla hovar och borsta henne över hela kroppen. Hon älskar då man kliar henne och är trots att hon är ganska försiktig också väldigt social bara hon får ta det i sin takt. Här är några filmer på Viva:
https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10155437471452074/
https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10155437451547074/
Det är så häftigt att titta ut över hagarna när jag far till jobbet på morgonen. Sju gula bryter av mot grönskan. Fjord är verkligen vackrast i flock.
