Filmer Atari och har något på gång med Shira
Ja, lite så känns det. Som om Shira och jag börjar hitta nya lägen. Att ha Atari här var jättebra för min ridning. En bussig, trygg valack som med sin storlek ändå gör att det blir lite mer storhästridning. Jag hittade det där bra läget i min ridning på honom där jag bara rider på framåt och inte krånglar till det. Och det har jag sen tagit med mig upp på Shiras rygg. Att våga låta henne vara lite mer i fred och lita mer på henne. Inte förebygga utan rida här och nu. Många gånger rider man bättre på andras hästar än sin egen, tycker jag. Man har inga förutfattade meningar utan känner efter mer och agerar efter vad som händer då, inte det som brukar ske. Det gör att man inte hamnar i de negativa cirklar man ibland kan göra på en häst man ridit länge.
Sen tävlingen i helgen har Shira och jag ridit ut tre gånger, varav två helt själva. Den tredje gick Micke med oss efter storvägen och vi red själva när vi kommit upp i skogen. Hon har varit fantastiskt lugn och fokuserad alla dessa pass. En av våra egna uterundor avslutade vi med en stund på banan hemma och det var ett kanonpass. Vi satt och lekte med lite förberedande piruettjobb och hon låg kvar och väntade, lätt och fin i fronten men ändå med motorn igång. När hon är sån här är hon så lätt att rida. Framme och på hjälperna av sig själv. I traven får jag be henne vänta lite men hon tar det och accepterar ramen på ett annat sätt än i början av sommaren. Det känns som vi är något på spåren helt enkelt, Shira och jag.
Vackra Shira
LUSSE var jag och red i tisdags i samband med att jag var i Jättendal och dömde en lokal dressyrtävling. Vi red 75 min i friskt tempo med mycket klättring, trav och galoppjobb. Han är i imponerande god kondis nu, känns stark och uthållig. Tyvärr är han dock rätt rund om magen, så det blir till att rida på ordentligt nu inför höstens första tävling om ca 5 veckor. Ändå har han inte fått beta nåt speciellt i år, gått kvar i sin vinterhage samt att han efter SM fått gå över även i en annan hage. Inte en speciellt stor hage och det är mark som betats i väldigt många år så det är inte några jättemängder gräs. Men tyvärr är Lusse av slaget häst som blir fet av att titta på en grästuva. Nästa år kommer han att gå med betesreducerare från maj om han accepterar det, för att hålla honom i ett lägre hull. Ridkänslan på honom är dock jättebra. Det känns inte alls att han bara gått i skogen i stort sett under tre veckor, han är mjuk och fin och följsam. Dessutom känns han väldigt glad och positiv. Jag tror han behöver sådana här brejk mellan varven i och med att han är så ambitiös som han är. Lusse är även skogsriden av mamma två pass denna vecka och det har jag fått positiva rapporter om. Nästa gång jag klättrar upp på hans rygg blir på lördag.
TINGLA har jag tömkört måndag och onsdag. I måndags körde vi i skogen en halvtimme och i onsdags på stubbåkern. Tingla gillar då det blir lite besvärlig terräng. Ju svårare och slyigare för matte att traska i, ju fortare går Tingla. Hon är en riktig liten terrängmaskin. Att köra på stora öppna fält gillar hon också, men vilken häst gör inte det? Hon är dock otroligt snäll och lydig fast hon har mycket motor. Jag kör henne på sidepull då hon visat att hon inte uppskattar bett just nu, jag tror hon växlar tänder för hon har även haft en knöl under käken en period. Men det är inga som helst problem att trava i det tempo jag vill även på sådana ytor, hon ligger aldrig på eller är svår att sakta av och göra halt med. Hon är lite som Lusse, slår nästan knut på sig för att vara till lags. Nästa gång jag har sällskap då jag ska tömköra är det dags att testa draglinor och sen ska hon få dra ett däck. Jag kan inte tänka mig att det ska vara några problem, hon har aldrig varit bakrädd hittills och jag låter ofta tömmarna slå mot bakbenen då jag tömkör henne så det är hon van.
QHARMA har ju ett helt annat temperament. Tingla kan man domdera med om man vill, hon skulle aldrig bli sur, möjligen kan jag tänka mig att hon skulle bli olycklig. Men Qharma gäller det att köra med positiv förstärkning. När jag leder Qharma vill hon helst gå bakom mig som hon går på led bakom Tingla. Jag vill ju ha henne bredvid mig. Ska jag exteriörvisa henne måste hon ju ta drivning och kunna springa med mig vid bogen. Om jag då petar på henne på rumpan med spöet och säger åt henne bestämt att gå fram blir hon sur som en citron, kniper ihop mulen, sackar och kan till och med försöka nafsa mig i armen. Om jag istället säger att hon är en fantastiskt fin liten Fjordhäst, klappar henne på halsen, jollrar "duktig Qharma" och manar på henne lite försiktigt så går hon däremot glatt precis som jag vill. I onsdags gick vi vår andra ensamma långpromenad. Vi var ute en halvtimme. Den vägen har Qharma bara gått en gång och man går först i skogen och sen efter vägen sista biten. Hon var jätteduktig! Både på att traska på även över lite blötare partier och efter vägen då det kom bilar och en liten buss som körde ganska fort. Det känns som även Qharma och jag har något bra på gång nu! Jag ska fortsätta promenera henne men även lösgaloppera och köra lite horsemanship på banan med henne. Sen när hon blivit lite mer van blir det dags att sätta på en gjord och så småningom börja tömköra även henne.
I tisdags kväll dömde jag en lokal dressyrtävling för häst i Jättendal. Det var otroligt hög standard. Vilken utveckling det blivit på dressyren här uppe de senaste åren! På lördag är det dags igen, samma klubb men då med ponnyer inne på tävlingsbanan.
Jag avslutar med några klipp på fina Atari som är hemma hos sin matte Linda igen. Först trav lättridning tidigt i passet, fräscht tempo för att komma igång. Finns massor av trav i den här grabben:
Trav nedsittning med lite sidvärts:
Höger galopp. Detta är från första galoppen i passet men han är redan så fin och framme. Hans galopp är verkligen härlig:
Vänster galopp. Han har haft problem med de fattningarna men nu sitter de. Han öppnar sig dock en del i dem ännu men galoppen som kommer sedan är jättefin:
Höger galopp. Han är så söt när hon går och laddar före fattningen. Jag har berömt honom mycket i galoppen, speciellt då han fattar rätt i vänster så jag tror han kände sig lite duktig då han gjorde dem:
Nästa vecka kommer tandläkaren hit och tar sig en titt på Shiras och Tinglas munnar. Vi testar en ny tandläkare då den vi brukar ha bor utomlands nu. Nästa vecka börjar jag även jobba. Det känns lite tungt efter en lång, härlig sommar men det brukar vara roligt bara man kommer in i rutinerna igen.
