Bella Halsnaes har fått ett nytt hem
Nu är hon inte min längre. Det ligger ett vemod i att veta att man gör saker för sista gången. Hela veckan har präglats av det. Sista dressyrpasset tillsammans. Sista gången jag klipper hennes man. Sista uteritten. Sista gången på hennes rygg över huvud taget. Jag har själv valt detta men det är känns precis som då Ingvar åkte hem. Ett vägskäl och en stor tomhet. Logiskt sett är valet helt rätt men ändå skär det i hjärtat. Kanske är det som kloka Lisa Österlund sa, man får låta hjärtat ta in det hjärnan har tänkt ut ibland.
Så skrev jag då Qharma åkte till sin nya matte juli 2020 och de orden passar lika väl in augusti 2024 då Bella dansade vidare i livet med sin nya matte Bodil och hennes dotter Julia. Fast jag måste erkänna att det skar betydligt djupare i hjärtat denna gång. Bella var mycket närmare mitt hjärta än Qharma och en häst jag egentligen aldrig tänkt sälja. En drömhäst där vi hade många drömmar kvar att uppleva. Men det var en ohållbar situation med fyra ridhästar och ett föl plus heltidsjobb och domaruppdrag. Och precis som förra gången valde jag att släppa den jag hade hunnit sätta prägel på. Sparade de yngsta plus Tingla.
Det har varit stort gensvar på annonsen på Bella och Viva. Jag har sorterat ganska friskt och valt spekulanter med omsorg efter vilka jag tror faktiskt kan passa hästen och detta var den första provridningen jag bokade för Bella. Jag fick direkt en bra känsla med Bodil och Julia och Bella gillade dem redan i stallet. När Bodil provridit och jag såg hennes stora leende och Bellas nöjda min, ja då visste jag att Bella skulle få en ny matte. Bodil hittade knapparna väldigt snabbt på Bella och är nog den jag sett rida henne bäst förutom mig och Amanda som ju suttit väldigt mycket på henne genom åren. Kan man rida henne så bra redan efter en halvtimme, ja då kan det bli riktigt bra när de fått lära känna varandra. 
Bella provreds fredag v 31, besiktades tisdag veckan därpå och i måndags körde Tilda och jag henne till hennes nya hem. Jag sa att jag ville köra henne. Jag vill gärna göra det då jag säljer häst. Se det nya hemmet, så jag har en bild i huvudet av hur hästen har det. Bella reste toppen de 38 milen till Ludvika. Hon står på en anläggning med ca 30 hästar och mycket bra träningsmöjligheter med ridhus, banor, galoppslinga, skog i anslutning. Det är bra hagar där hästarna går i mindre grupper tillsammans och Bella har fått en stor box med fönster.
Det var otroligt tungt när vi lämnade henne och jag är glad att jag hade just Tilda med mig på resan. Jag har fått så fina rapporter från hennes nya hem. Tomt efter henne kommer det nog vara en tid till men jag är säker på att beslutet var rätt. Hon är där hon ska vara. Hon är älskad, får den tid hon förtjänar och jag hade inte kunnat hitta bättre köpare. Jag kommer få mer tid över vilket förhoppningsvis leder till mer ork framöver. Jag ska bara låta hjärtat sakta men säkert släppa taget.
En film med lite från Bellas och mina 8 år tillsammans:
Åtta år med Bella Halsnaes (youtube.com)
Här hemma fyller hästarna livet ändå. Irma som haft en hel del patellaupphakningar under sommaren fick besöka kliniken förra veckan för en koll så det inte var en skada på g. Men hon var helt ren på böjprov, longering och palpation. Så jag åkte hem med en frisk häst som vi ska fortsätta stärka successivt med framför allt backträning och sko lite annorlunda bak. Irma charmade också veterinären totalt. Men vem älskar inte Irma? Vänlig och glad i alla lägen. Irma har förutom klinikbesöket ridits ut av mig fem gånger, Tilda en, Julia en och gått på promenad en gång. Målet för i höst är att hon ska motioneras fyra gånger i veckan, företrädelsevis uteritter men också smyga in lite WE och nåt trimpass eller pass på töm då och då. 
Vivan har ridits ut av mig tre gånger, tömkörts en gång, lasttränats ett pass samt genrepat inför Wången med att åka ner till banan i Gåltjärn och ridas där samt visningstränas. Krona följde såklart med. Den hästen föddes verkligen med ett enormt självförtroende. Första gången hon är på en annan plats än hemma och hon är bara nyfiken och modig och knatar iväg först med mamma i släptåg för att undersöka allt nytt. I Kronas värld är hon redan drottning. Jag tror hon kommer att bli en otroligt rolig tävlingshäst och ser så mycket av Tingla som unghäst i henne. När Tingla kom hit 10 månader gammal och Mirang 21 år och Shira 8 år visade lite sura miner knyckte hon bara på nacken och sa ”Er förlust! Ni söker upp mig när ni är redo för mig. Hej då!” och så gick hon iväg. Efter två veckor bossade hon i hagen. Född med ett självförtroende värdigt Zlatan och Krona känns precis likadan.
Vivan är ju Tinglas dotter men hon är mycket mjukare i sin personlighet än Tingla, Krona och även Livar (som också föddes som en liten kung). Men trygg i sig själv är hon och hon har varit väldigt fin att rida ända sen vi satte igång henne. Jag lämnar numera Krona hemma om vi ska rida ut. Hon står ensam i boxen med Irma som sällskap på andra sidan gallret. Det går jättebra. Hon pratar lite då vi går och kommer men är lugn och Vivan säger inget alls, trycker nog det är skönt med egentid.
Tingla är riden ute av mig och Izabell tre pass var. Sen har hon gått en promenad och körts med maratonvagnen ett pass. Men det roligaste vi gjort var ändå att tävla WE igen. Vi red WE LB och även denna gång segrade vi efter segrar i dressyren på 67.20% och tekniken på 68.94% och en andraplats i speed. Hon var otroligt med mig denna kväll och jag testade för första gången att göra byten i speeden i stället för avbrott och hon bytte rent! Nu har vi ridit hem även silvermedaljen i WE och satsar vidare mot guld, dvs LA, nästa år. 
Lusse har mest stått till mammas förfogande men jag red honom förra helgen då jag var i Jättendal och dömde dressyr. Denna helg har mamma och pappa kört upp honom hit och Tilda fick låna honom för att rida ut med mig och Tingla. Roligt att Tilda och jag hunnit ses en del i sommar. Nu åker hon snart till Umeå igen för studier. Men bra vänner finns ju kvar, trots avstånd och tid. Och i höst ska Julia komma tillbaka till oss, nu på Irmas rygg. Så det är kul. Som det ser ut blir även Izabell kvar hos oss och i så fall blir vi ett riktigt starkt team som ska hålla igång hästarna i vinter.
Vivan är till salu till rätt köpare. Precis som med Bella sorterar jag friskt. Jag tycker inte det är någon idé att låta folk komma och provrida om jag ändå inte tror att det liv de vill erbjuda hästen eller deras erfarenhet inom häst/ridning gör att det kommer fungera. Om Bella behöver en mer rutinerad ryttare skulle jag säga att Viva är lite enklare och kan passa ganska många olika ryttare. Antingen som hon varit här, kombo av fräsig tanthäst och rolig juniorhäst (hon fungerade bra med Tilda då 18 år redan som 3-åring och även med Izabell 14 år som 5-åring) eller kanske till en aktiv familj, som körhäst eller i avel. Hon är som sin mor en riktig allround, pigg men säker att rida ut på, hoppar bra, rätt trygg på nya platser och enkel att trimma på om man kommit en bit i ridningen och har stadig sits och känslig hand. Det viktigaste för mig är att man verkligen klickar med henne och vill ha just henne och erbjuder ett varaktigt aktivt hem. Så tror du att du är Vivans matte – hör av dig. Hon kan inte flytta förrän i december men kan provridas redan nu. 
