”Åh woooooow! Mamma jag vill ha en sån ponny!”
Vi är inne i en period av tävling. Och nog är det kul att vara ute med Fjordhästarna. De röner alltid viss uppmärksamhet bara genom att kliva ur transporten eftersom de ser annorlunda ut. Eftersom de sedan också nästan alltid sköter sig bra ökar uppmärksamheten ytterligare. Förra helgen var vi på hopptävling med Tingla och Livar. Livar blev så glad av att se mamma men Tingla gav honom knappt ett ögonkast. Hårda bud mot barn som flyttat hemifrån!
Livar 
Livar och Amanda
När jag skrittade fram Tingla åt Amanda var det en liten flicka som pekade på Tingla och ropade:
”Åh woooooow! Mamma jag vill ha en sån ponny!”
”Det är en Fjordhäst. Vill du ha en Fjordhäst?” frågade mamman
”Ja mamma, jag vil ha en Fjordhäst!” sa flickan
Tingla
Både Tingla och Livar var felfria i sina rundor. Tingla är ju klar med sina kval och får göra några starter för att ha hoppningen fräsch inför SM. Men för Livars del innebar det att han efter denna start blev kvalad till unghäst-championatet på SM i både hoppning och dressyr. Han har gått två LC bland stora hästar på 62% och varit felfri i de två LE han gått. En väldigt fin start på tävlingskarriären. Det var kul att se honom på tävling. Han är så lik sin mamma i attityd, energi och inställning. Ett stort självförtroende och lite ”kan själv” när det gäller tempot. I exteriör, gångarter och scoop i språnget ser jag däremot Kronos i honom. En väldigt häftig unghäst!
Livar på de fem bilderna nedan: 
Tingla på de fyra bilderna nedan: 
Förutom hopptävlingen har det varit mycket fokus på dressyr. Tingla har gått ett pass i vagn där jag körde lösgörande, stora bågar och volter, och var noga med ställningen. Vi galopperade också en hel del på kommando och för första gången på böjda spår. Hon var taggad men så fin. Sen har jag ridit ut henne tre pass och Izabell har trimmat dressyr på henne två pass samt gjort LA-debut på henne på tävling.
Viva har ridits ut av Izabell två pass, av mig två pass, trimmat dressyr med mig två pass samt att vi gjort vår tredje gemensamma start. Hon har varit ganska het på sistone så jag har lagt mycket fokus på lösgörande arbete oavsett var vi ridit. Vi rider ju ut i alla väder och i olika miljöer. Hästarna får möta diverse trafik, passera hus där människor sysslar med diverse i sina trädgårdar. Det är hundar som kommer springande och skäller, fladdrande presenningar, skotare som står lämnade efter en väg med virkesupplag bredvid osv. Vi rider även om det blåser kraftigt så de är vana vid det mesta. När jag är på tävling slår det mig ofta vilken fördel det är att ha en miljötränad häst. De reagerar absolut på saker men eftersom de är vana att alltid gå fram överallt brukar det gå att få dem att vara framme för skänkeln även inne på en ibland läskig tävlingsbana
I helgen var jag och Izabell på tävling med Tingla och Vivan. Alla som åkt på tävling med två hästar vet att det kan vara en utmaning. Jag trodde inte just de här två skulle bry sig så mycket för vi åkte ju med dem tillsammans på programridning i vintras och det var lugnt. Dessutom är de väldigt självständiga hemma, båda har tryggt traskat hemifrån med spetsade öron ensam under ryttare ensamma redan som treåringar. Det är alltså två individer som inte är speciellt flockbundna. Tingla var först ut. Efter en bra framridning red hon och Izabell in på banan. Vivan tyckte att mamma kom lite långt bort och stod och gnäggade lite men mer än så var det inte och Tingla svarade inte. Programmet gick bra. Några detaljer ska vi fila lite till på som t.ex. att Tingla öppnade sig i galoppfattningarna, ryggningen och halterna så där behöver Izabell rama in ytterligare. Men rörelserna satt bra, båda skänkelvikningarna och förvända galopperna låg på 6.5-7.0 och de fick en åtta på utlängning av formen. Det blev totalt 63.75% och endast 4 poäng från placering. En jättefin debut! 
Izabell och Tingla
Sen var det min och Vivans tur. Även Vivan gjorde en bra framridning. Lite het i början men kom till ro och kändes väldigt fin. Så när vi kom in på banan och hon plötsligt kom på att hon inte ville lämna mamma kom det som en överraskning för mig. Det var en hel del drama och gnäggande men nånstans kickade ändå vår grund tillsammans in och hon hade passerat runt hela banan innan jag fick startsignal. Programmet blev lite ojämnt. Några bitar som kändes jättebra och några där hon tappade fokus och blev spänd. Men vi genomförde alla moment rent tekniskt. Jag ser på filmen att spänningen inte alls syns så mycket som det kändes. Två femmor blev det, sen var det mellan 6 och 7 och vi landade på 65.92%. Det räckte till en andraplacering av sju starter. Vilken liten rosettplockare hon är, min Viva! Nu har vi ytterligare en start kvar i vår innan vi gör ett litet uppehåll med grundträning inför höstens starter. 
Jag och Vivan
Irma har fått stå tillbaka lite på trim när det varit mycket tävlingar med de andra. Hon har ridits ut av mig fyra dagar och en av tjejerna som hade praktik hos mig en dag. Sen har hon gått på en promenad som avslutades med tio minuters lösgalopp. Julia har inte varit hos oss på ett par veckor vilket gjort att jag ridit ut henne ensam mer. Hon får nästan ett ännu bättre fokus när man rider själv. När jag tänker på ridturen i går morse blir jag alldeles varm i hjärtat, hur med mig hon var och hur lätt på hjälperna.
Krona har som det barn hon är mest gått i hagen. Men förra veckan då jag hade praktikelever hos mig tömkördes hon för första gången. Det var som väntat helt odramatiskt med en pigg Krona som med spetsade öron lämnade gården ensam. Hon är tuff och nyfiken och har mormors och halvbrorsan Livars självkänsla.
Lisa har varit hos oss och gått igenom Tingla. Det har ju känts som Tingla är rakt igenom fräsch och mycket riktigt fick vi idel beröm. Jag är rädd om Tingla och vill ha kvar henne i många år till så det känns skönt när man hittat ett koncept som bygger upp istället för att ge slitage.
Bella har varit ute och tävlat med sin ägare Bodil och de slog till med en seger i WE LB i sin tredje gemensamma start. Stort grattis och hatten av för dem! Jag är glad att jag sålde till Bodil. Hos henne är Bella älskad och får utvecklas vidare med en orädd ryttare. De hästar som är kvar hos mig passar mig ännu bättre hon gjorde. Kanske kommer Irma och jag också vinna WE i framtiden, vem vet. 
