Vivan – en vinnare

I fjol höst var Vivan ute på annons. Jag fick en hel del svar men inget jag kände att jag kunde gå vidare med. Jag har ju inte sålt så många hästar genom åren men då jag gjort det, Bella och Qharma samt fodervärdskapet på Shira (som ett år senare resulterade i försäljning), hade jag bara en enda spekulant ute. Då jag haft alla hästarna från föl/åring hade jag en ganska tydlig bild av vilken typ av ryttare som skulle passa dem bäst och kunna få mest glädje av dem. Det var t.ex. ett gäng som sökte läromästare inom hoppning eller barnponny som hörde av sig på Bella och det tror jag inte hon skulle lämpa sig som. Däremot blev hon ju en fantastisk träning- och tävlingskompis i dressyr och WE till Bodil och hennes dotter Julia.






Bella i sitt nya hem 

Vivan är en känslig häst som mådde väldigt bra av att få bli mamma. Förra hösten smög sig känslan på starkare ju längre tiden gick att jag faktiskt inte var klar med den här hästen. Det kändes som hon landat i sig själv och jag ville vara med på den fortsatta resan. Så vi började åka iväg och träna i ridhus och hon kändes fin så vi planerade för tävling. Och som hon gjort det! Totalt över året har hon gjort fyra starter i LC och tre i LB med ett genomsnitt på hela 67.77%. Sex av tävlingarna med mig på ryggen mot de stora hästarna och förra helgen var det då dags att debutera som ponny med Izabell på ryggen. Det gick jättebra, seger med 5.2% marginal till den andraplacerade.





Tre segrar, två andraplatser och två första utanför placering på över 67% är ett minst sagt imponerande resultat på Vivans första år som tävlingshäst. Nu stundar vinterträningen så hoppas jag att vi kan ta steget upp i LA under nästa år.

Jag har inte tränat mycket för tränare i år men i fredags åkte faktiskt Tingla och jag iväg och tränade WE i grupp. Planen var att rida en LA-teknikbana. Tingla var dock exalterad till max av att åka iväg, att det var mörkt och kyligt ute och att hon skulle få gå hinder. Så det blev ganska yrt och hetsigt och känslan var mer speed än teknik. Samtidigt kan jag inte bli irriterad på henne, hon är för härlig i sin inställning till livet i stort och jobb i synnerlighet.

 
Glad Tingla på väg till träning 

Vi har kört henne här hemma i maratonvagnen två helger i rad och även då har jag suttit med ett brett leende över hennes energi och glädje. Hon älskar verkligen att dra sin vagn. Vi får se hur mycket det blir kört i vinter. Det beror lite på hur mycket timmerbilar det kommer gå här och vilken typ av vinter vi får: is, modd eller snö. Men annars har vi en fin grund att fortsätta på när dagarna börjar bli längre igen i vår. Det känns som det hänt mycket i körningen i år och nästa års mål är bl.a. att starta precisionen på Fjord-SM. Vi är redan kvalade till den.




Tingla körhästen 

På körtemat har vi repeterat linor med Vivan och det är hon helt trygg i nu även på olika underlag där det låter annorlunda. I lördags la vi till svängeln. Den drog hon som 3-åring och var då cool på ridbanan men när vi gick ut på gruset var det lite läskigare för då lät det mycket. Det var lite samma visa nu men det märks att hon är äldre. Nu kan man göra halt när hon blir spänd och prata lite med henne och börja om. Men hon behöver absolut öva en del på olika ljud. När Tingla var ung minns jag att vi la mycket tid på detta och det har vi haft nytta av många gånger under hennes körkarriär. Även Krona har tömkörts. Hon har mycket motor och vill som mormor att det ska gå undan men hon känns också väldigt orädd. Jag har lagt linorna runt baken då jag svängt och det flyttar hon sig lugnt för.


Härlig uteritt med Ellinor-Irma och jag på Tingla 

Tingla har inte gått några dressyrpass på banan, bara tränat lite WE med Ellinor som ville testa grinden och lanslinjen på en rutinerad häst. Men det har Viva gjort med både mig och Izabell. Irma har trimmats av mig. Tingla har ridits ut av mig, Izabell och Ellinor. Viva har ridits ut av Izabell och mig. Irma har ridits ut av mig, Julia och Ellinor. Ellinor har inte ridit henne sen i början av sommaren. Min känsla är ju att det hänt massor sen dess och speciellt sen vi ändrade skoningen. Ellinor bekräftade detta, tyckte hon gav ett helt annat intryck och var mycket lättare att rida i form och bar sig själv på ett annat sätt.



 
Irma och jag ute på tur ensama 

Jag har också varit i Gnarp och haft träning igen med fulla grupper. Kul! Nu är det en cliniq på höstlovet och ytterligare två träningar bokade innan jul. Vi är klara med allt ”höstgöra” hemma. Sommarhagen är riven, vinterhagen renoverad, pellets och spån inburet, allt foder är hemma, hindren är inställda för vintern och vår släpvagn som bara har sommardäck har åkt på vinterförvaring under tak hos mamma och pappa. Själv längtar jag till höstlovet och hoppas på några dagar med fint väder. Få sova lite längre om mornarna, lyssna på bok i soffan, rida i dagsljus och över huvud taget göra allt i ett lite lägre tempo.


Hästarna tillbaka i vinterhagen, lite sorgligt är det att lämna den stora sommarhagen för året 

 

 

21 okt. 2025