Vardag = bra dagar
När hästarna fick Coronavirus 2022 minns jag att jag skrev att jag längtade tillbaka till alla vardagar. Mörker, trussa i snö, rida i blåst, rulla tunga hösilagebalar är ändå helt okej när alla är friska. Vardag är helt enkelt på sätt och vis ganska skönt. Tryggt liksom. Jag är lite hängslen och livrem. Vill alltid ha hela vinterförbrukningen hemma av hö, halm och spån. Fixar saker på uppstuds bra om grunden i vardagen är där men är inte mycket för överraskningar. Köper hellre dyrare foder som jag vet håller bra kvalitet än att chansa osv. De två senaste veckorna har varit just bra vardag. Allt rullar på. Jag har en praktikant från skolan hemma hos mig 1,5 dag i veckan under v 45-47 så hon har fått möta mina gula vänner i vardagen hon med. Och jag får med jämna mellanrum fina små hälsningar från Bella i hennes nya vardag. Så bjuder på en:
Irma har varit till ridhus ytterligare två gånger, riden av mig. Det ena passet dressyr och det andra bommar. Hon har skött sig strålande. Bjuder på väldigt fint travarbete och lydiga galoppfattningar. Tycker det är lite jobbigt att galoppera utan draghjälp eller genom svängar och då kan det blir lite studs och omslag bak men hon rättar sig snabbt. Hon är otroligt cool på bortaplan. En häst jag ser fram emot att få komma ut på träning och tävling med i framtiden då hon litar på mig, är trygg i sig själv känns det som.
Jag är inte helt säker på att Irma kommer tävlas under 2025 trots att hon hunnit bli 5 år då. Min magkänsla är att hon kommer behöva mycket tid för att bli stark i sin stora kropp. Orka galoppera genom kroppen lika fint som hon rör sig traven. Och vi har ju ingen brådska. Därför har jag redan nu bestämt mig för att inte satsa mot unghästchampionat. För Irmas årgångskompis Livar är det annorlunda. Även Livar är faktiskt ganska stor och kommer nog landa som en stor kat d. Men han är färdig i kroppen på ett helt annat sätt än Irma. Sist berättade jag ju att han varit på sin första pay and ride och nu har han även varit på en pay and jump. Han skötte sig som den kung han är, felfri runda och fullt självförtroendepåslag. Här kommer några bilder på Livar från dagen:
Irma har förutom ridhusresorna ridits ut tre gånger och gått på tre promenader vid hand. Vi har trappat ner lite mot en liten vintervila. Jag har ridit henne två gånger och min APL-elev Linn en. Hon har varit en klippa alla pass oavsett väder. Nu ska hon få några lugnare veckor. Resten av vintern beror lite på väder, vind och hur hon känns om det blir mest ute eller om vi kommer traila iväg till ridhus och träna en del också. Jag hoppas även kunna hålla min bana i ridbart skick större delen av vintern men den är i minsta laget för Irma ännu, att rida på 20 x 60 ger bättre flöde och känsla än 20 x 40 m.
Irma och Tingla på uteritt respektive ridhusresa
Irma och Viva på uteritt - backigt överallt här
Tingla har ridits av mig, Izabell, Amanda och Linn. Jag har ridit ut fyra pass och Izabell tre pass. Också har hon ridits i ridhus två gånger. Det ena var hoppning med Amanda och det andra bommar och några små kryss med Linn. Sen har Linn och jag kört henne med maratonvagnen ett pass. Första gången med den typen av körning för Linn och jag tror det blev lite blodad tand. Men så är Tingla helt underbar i vagn också.
Tingla redo för körtur
Vivan har jag trappat upp lite då hennes kondis börjar bli allt bättre. Målet är att hon ska vara startklar att gå nån pay and ride under vårvintern och sen kunna starta nån dressyr och WE-klass i vår. På sikt lite hoppning också. Hon har gått på bana med mig ett pass och ute med mig tre pass, ute med Izabell två pass och Julia två pass. Linn har också fått visningsträna lite med henne inför sitt gymnasiearbete.
Vivan
Krona har fått hänga med mamma några gånger. Hon tycker det är fantastiskt roligt och längtar nog redan tills hon blir stor. Vill alltid gå först och med spetsade öron. Hon är så rolig när vi kör Tingla för då står hon alltid uppe vid grinden och tittar fascinerat på mormor som drar en hel vagn. Krona ser verkligen upp till Tingla och i hagen kan man se hur hon härmar henne i allt. Hoppas Tingla kan inspirera henne till att bli en lika häftig körhäst som henne själv i framtiden. Linn och jag har även lastränat Krona och Vivan. De har inte åkt nåt sen Wången så jag tänkte det kunde vara bra att ta en check när släpet ändå stod framme. Men så mycket träning blev det inte, både klev på direkt. Vi lastade dem ett par gånger, lät dem stå stilla i släpet och äta morötter innan de fick gå ut. Den upplevelse jag verkar lyckats ge Krona i samband med transporten känns väldigt bra och det är jag glad över. Det blir så mycket enklare och roligare om de är enkla i transportering.
Krona och mamma Viva on tour
Lusse har jag varit och ridit två gånger. Han har varit väldigt pigg båda gångerna. Det märks att han föredrar det väder som är nu.
Jag har också varit och dömt pay and ride i Timrå. Kul att se lite nya ekipage, hoppas några av dem vågar sig ut på tävling i vår. Jag har ju inte haft samma driv till tävling själv i år men känner mig sugen på att starta Tingla i sportkörning, både fullständig och ren precision. Vill på sikt debutera henne i LA WE men behöver sätta de enkla bytena lite bättre innan det känns schysst att starta. Det skulle vara bra med en LB.2 som mellansteg.
Sen skulle jag vilja starta Viva i nån klass, både dressyr och WE. Och låta Izabell starta både Tingla och Viva i dressyr samt kanske Tingla i nån lätt klass WE. Hoppa lite med Amanda ska Tingla också få göra, även om vi väljer lägre klasser nu eftersom kraven på henne blivit högre i de andra grenarna. Det känns onödigt att maxa henne i allt. Jag är rädd om min pärla. Målet är allrounden på SM även 2025 och det skulle vara superkul att köra precisionen också, men vi behöver ett kval för det och jag vet inte om det är ekonomiskt görbart. Planen är att Izabell ska få rida henne i junior-SM ytterligare ett år med.
Vi fick snö en sväng förra veckan, den låg i fyra dagar. Lite drygt eftersom jag bara hade traktbrodd och inga snösulor. Men på tisdag vinterskos hela ligan utom Krona då. Så sen är vi redo för det vita även om jag gärna ser en mer sparsam vinter. Det är roligare att rida än att skotta hustak liksom. Men vackert är det onekligen.
Andra inlägg
- Tävlingsåret 2024 – när det inte kan gå bättre
- Dressyrplacering, Krona en stjärna med veterinären och Vivan en keeper
- Att lyckas med sin unghäst och avvänjningen påbörjad
- Ro i själen och 10 år med Team Tingla
- Att komma tillbaka
- Långdansens Viva: dagens bäst visade häst, stambokförd AB med 42 poäng
- Bella Halsnaes har fått ett nytt hem
- SM 2024 – det känns fortfarande overkligt
- Är du Bellas matte?