Knyta ihop säcken och föreningsbyte

Så här års känns det som man knyter ihop säcken. Summerar året som varit och ser hur långt man kom. Jag filar på en årskrönika samtidigt som jag planerar vårsäsongen. Irma är nu störst i stallet och till våren rids hon in. Många hästar blir det att hålla igång så det är tur att jag har så bra hjälp. 

Tilda kommer fortsätta rida här de helger hon är hemma från lumpen fram till hösten då hon flyttar för gott pga studier. Tilda rider mest Bella. Tidigare har hon fått träna och tävla Lusse också. 

Julia och jag fortsätter vårt samarbete som startade redan för över 10 år sen. Julia rider ca 2 dagar i veckan och blandar Tingla och Vivan. Hon brukar även hänga med på lite Irmajobb och ställer upp vid höleverans mm. En klippa i vardagen med andra ord. Vi rider mest ut och har även påbörjat en inkörning av Irma tillsammans. 

Ny i teamet sen i höstas är Izabell som rider 1-2 dagar i veckan. Izabell bor granne med mig så henne har jag också känt i över 10 år. Hon rider i huvudsak Bella ute men fungerar egentligen lika bra på alla tre. Izabell går i åttan så hon har många ponnyår kvar och tanken är att hon ska få chansen att hänga med på lite träningar och kanske göra nån start på nån av dem i framtiden. 

Amanda och jag har också ett långt samarbete bakom oss, det startades våren 2014 då vi red in Tingla tillsammans. Efter det har vi ridit in Qharma, Vidar, Bella och Vivan. Till våren är det dags för Livar och Irma att få ryttare på sig. Amanda hjälper mig främst med hopputbildning och tävling i hoppning av Tingla men hon fungerar även som en kamaikaze-pilot när det gäller busiga unghästar och att ta ut hästar med lite nerv på dressyrbanan i början (läs Qharma och Bella). 

Helena är min partner på långresor med häst till tävlingar och utställningar mm. Många är resorna vi gjort och de goda minnena från dessa värmer även den kallaste vinterdag. Hon har genom åren hjälpt till en hel del med Lusses rastning och konditionsträning i perioder. 

Jag är väldigt glad och tacksam över att jag har de här fina människorna i min bekantskapskrets. 



Tingla är back in business! Far fram och styr och ställer i hagen som vanligt. Tänk hur glad man kan bli över ett par bakåtstrukna öron och några arga utfall. Det beteendet var borta då hon var hängig men nu är hon tillbaka i full kraft. 

Denna vecka har hon gått i skogen med Julia två pass, med mig ett pass, skrittats för hand ett pass och gått ett ridhuspass. Det var ett par veckor sen och Izabell satt på henne i början. Det såg riktigt bra ut även om Izabell tyckte hon var betydligt svårare än Bella vilket även jag gör. Bella är över lag väldigt stadig i kontakten och formen. När man värmer henne behöver man vara noggrann med att lossa henne i sidorna, speciellt till höger. När hon är varm och mjuk i kroppen går det att göra i princip vad som helst med henne, hon är alltid i balans liksom. Samla - öka, övergång galopp - skritt - enkla byten, sidvärts, byte i språnget, överstrykning, ändra formen. U name it - Bella fixar det. 

Tingla funkar inte så. Henne behöver du rida nästan varenda steg annars piper det iväg nånstanns. Farten ökas, takten blir snabb, nosen på sned, kryper upp i nacken eller krullar ihop sig. Rider du som du ska är hon fantastisk men hon kräver att du är i balans själv för att gå bra. Bella är mycket mer förlåtande för ryttarens misstag än rally-kallen Tingla. Hon kändes ändå fin tycker jag, även om vi är en bit ifrån tävlingsform. Jag är lite kluven hur jag ska göra till våren, om jag ska starta henne nåt eller om hon ska få styrketräna mot Msv C debut och bara hopptävla. Jag skulle vilja göra nån start i körning också. 



Vivan har haft en jättebra vecka. Hon har gått ute med mig två pass, med Julia ett pass och trimmat med mig på banan ett pass. Vivan är lite som sin mor, en riktig rally-kalle. Hon kan bli väldigt pigg och då ganska stark men är på sätt och vis ändå lättare än sin mor då hon är lite lättare att rida till en bra kontakt i handen. Bella och Viva känner man lite mer var man har, Tingla trivs bäst med ett supersuper-lätt stöd. 

Irma har fått lösgaloppera två pass, mest pga jag vill att hon rör sig ordentlig då det varit kallt och de står still mer i hagen och äter då. Hon rör sig riktigt trevligt. Ganska lik sin mor, väldigt bra balans i gångarterna men jag tror Irma har snäppet mer gummi i kroppen ändå. 

Bella har också haft en jättebra vecka. Jag är så glad att det funkat bra att rida med hovbootsen. Det har varit lite halt i nedförsbackarna ibland annars inga problem alls. Hon rör sig lika bra med den som med sko. När jag trimmat känns absolut ingen skillnad vilket gör mig nyfiken att testa denna lösning i framtiden om hon inte ska tävlas pga dräktighet t.ex. På dressyrtävling krävs ju traditionella skor. 

Jag har ridit ut Bella två pass, Izabell ett också promenerade Micke henne ett pass med mig och Tingla. Bella var också med ner på SRK och jag startade på hennes rygg. Många veckor sen jag red henne i ridhus men hon var absolut fantastisk. Superfin att rida och brydde sig noll om julgranen och paketen som stod i ett hörn. Izabell fick avsluta på hennes rygg och det såg riktigt trevligt ut. 



Lusse har vilat hela veckan då mammas ridsällskap gjort sig illa. Trist då han behöver gå men han kan vara lite glad i hatten då man rider ut själv så mamma ska inte göra det. Så jag tog en tur i skymningen på honom på julafton då Micke och jag var där för att fira jul. Sex dagar sen han reds sist men han var jättesnäll. Lite stark i första galoppen men inte så det inte var hanterbart. Väldigt mysigt ute med solnedgång, pudersnö och rimliga minusgrader. 

Så livet rullar på. Jullovet är här och det är superskönt även om jag gillar mitt jobb. Till veckan hoppas jag få ihop en ridhusresa till innan abonnemanget går ut vid årsskiftet. Nästa år byter jag nämligen förening och därmed också anläggning att träna på. Lite längre resa blir det men jag längtade tillbaka till Färsta och vännerna där så jag tror det blir bra. 

25 Dec 2022