Sommaren 2025 - högt och lågt

Sommaren 2025 kommer jag att minnas. Det är en sommar som startade väldigt tungt med en oväntad förlust av Lusse och i samma veva att Vivan blev dålig. Lusse kommer jag alltid att sakna, även om det med tiden blir mer med glädje över alla fina minnen än med den där stora tomheten som kommer när någon rycks bort akut. Men förutom den tråkiga starten har det varit en väldigt fin sommar på alla sätt. Jag trivs verkligen med livet på gården med Micke, hästarna, katterna och människorna jag har kring hästarna. Jag har jobbat två veckor men from denna vecka börjar allt fler kollegor komma tillbaka och det känns som att sommaren är slut. Den avslutades med ÅFFs KM där Irma fick göra sin debut på tävlingsbanorna. Och som hon gjorde det.

 
Tingla 

Vivan har återhämtat sig bra. I ridningen är hon precis som vanligt. Hon har mest gått i skogen i sommar men nu trappar vi upp mot några starter i höst. Jag har anmält till en dressyr här i stan om drygt tre veckor. I kroppen syns det fortfarande lite spår av hennes sjukdom. Överlinjen är fortfarande inte helt vad den varit, sadelläget är tomt på muskler. Dock ser hon betydligt bättre ut än för en månad sedan så det går sakta men säkert åt rätt håll. Framför allt svarade hon väldigt bra på behandlingen Lisa gav henne förra veckan. Efter den kom ryggen upp ett snäpp till. Hon är som alltid så här års förfärligt långhårig. Både hon och Tingla sätter päls tidigt. Tingla har jag halvklippt och jag kommer klippa även Viva inom kort. Lustigt det där med pälssättning. Här hemma ser två ut som björnar redo för vinter och två är korthåriga. De äter samma foder och täckas lika lite.


På utflykt med Tingla, Tilda och Vivan 

Viva har jobbat varierat. Izabell red en WE-träning på henne för mig och hon imponerade verkligen på oss. Vore kul att ta med henne på träning där de har bro och tjur så hon får möta lite fler hinder. Hon känns onekligen som en talang inom grenen och ska få chansen att starta lite framöver tänkte jag. Sen har jag ridit ett dressyrpass och lösgalopperat henne ett pass. Utöver det har det varit uteritter som gällt, fyra med mig, en med Izabell, en med Ellinor och en med Tilda. Den sista lastade och åkte vi till vårt favoritutflyktsställe, ca 10 min med släp hemifrån. Tildas leende var enormt brett det ridpasset. Jag såg hur härlig Vivan såg ut när hon travade och galopperade stort, luftigt och i god balans. Hon gick dessutom i tät nästan hela turen då hennes mor är betydligt tittigare. 

I samband med att jag stallade in dem har Krona fått lite mer egentid. Jag har lösgalopperat henne två gånger och då även kört lite hanteringsövningar. Sen passade jag på att tömköra henne när Ellinor var hos mig sist. Bra att vara två då styrningen ännu inte är 100% men hon följer gärna en medhjälpare till fots om hon tvekar inför något efter vägen.


Jag och Krona

Tingla har gått en WE-träning och en dressyrträning med Izabell för mig. Förra helgen var hon och jag dessutom på körträning i Timrå, en heldag med Eva Hägglund. Jag körde två enskilda pass och Amanda var med och groomade hela dagen. Så bra när vi får möjlighet att teama ihop oss under tävlingslika förhållanden! Dagen inleddes med precision som gick på gräs, precis som den kommer att göra på höstens körtävling. Då Tingla kvällen före sprungit Muddy Race och kom in från hagen kl 19.15 kolsvart med tre skor trodde jag först inte att det skulle bli nån träning. Men eftersom jag har världens bästa hovslagare kom han och slog på skon klockan 7.00 söndag morgon så vi kom iväg och kunde träna. Jag valde dock att köra lite lugnare än vanligt då det klonkade på bra i skorna när jag ökade på traven på gräset. Det måste vara nåt med glidmomentet trots att hon var traktbroddad för hon slår i princip aldrig sko på sand/grus. Hon kändes i alla fall jättefin och det var roliga och nyttiga övningar som utmanade oss precis lagom mycket och toppen att få köra igenom både en hel bana och en omkörningsbana som avslut.


Tingla i vattenhindret 

På eftermiddagen låg fokuset på maraton och vi körde två hinder som var uppbyggda på gräset och ett tredje som var i samband med vattnet. Jag har anmält oss till LA på tävlingen i september och då brukar vattnet ingå så det var perfekt att få träna på det. Tingla var som en miljon hela passet och jag är så tacksam att Glenn slog på skon så vi fick chansen att vara med på denna träningsdag. 

Förutom detta har hon gått i skogen med mig fyra pass, Izabell ett och Ellinor ett. Hon har också gått ÅFFs KM i WE och dressyr med Izabell i går. Hon var pigg som bara den och Izabell glömde programmet i dressyren. I KM i dressyr landade de på 63.95% och kom trea. I tekniken hittade de ett jättefint samspel och kom tvåa. Totalt blev de tvåa i KM i WE.


Irma kollar in tjuren  

Jag och Irma var också med på KM. Jag var lite osäker på hur Irma skulle reagera. Snäll är hon alltid men hon har varit ute så lite och kan bli ganska avvaktande om hon tycker det känna osäkert. I dressyren blev det mycket riktigt lite av och på i bjudning och ibland lite bogar på vikt när kompisarna lockade men ändå 63.7% i programmet WE LD. Jag hade valt det programmet för att hon skulle slippa galoppera i debuten och det var nog klokt. I tekniken red jag LC-banan på 10 hinder med grind, två tunnor åt två olika håll, enkelslalom, kannan, flytta mugg, klockan med ryggning ut och lanslinjen. Irma var otroligt duktig! Nu drog inte kompisarna alls på samma sätt för hon fick jobba med sina hinder. De svåraste hindren på henne är de som egentligen ska vara enklast, slalom och två tunnor, eftersom hon ännu inte helt är i ramen. Hinder som kräver förtroende och lyhördhet som kannan, muggen, grinden, klockan och lanslinjen är lätta att rida på Irma. Jag gissar att det kommer vara samma sak med bron när hon får möta den. Hela 72.64% kammade hon hem i sin debut i WE varav flera åttor och en nia. Häftigt resultat av en grön unghäst! I och med det vann vi tekniken och KM i WE totalt även om dressyren var lite lägre.


Deltagarna i ÅFFs KM 2025: Arramis, Fredgrim, Vidar, Tingla och Irma 

Irma har förutom KM gått ett pass WE, ett dressyr, ett lösgalopp, två uteritter med Julia och tre med mig. Även hon har hunnit med en tappsko som hjälten Glenn spikade på dan efter. Det är lite klurigt så här års när hovarna är torra efter sommaren och sen regnar det och blir halt.


En hästägares mardröm  

Jag har även lite roliga nyheter från Bellas nya hem. Hon har debuterat LA dressyr med både mor och dotter. Bodil gjorde debuten i en LA.3 på fina 65.42%. Sen red Julia en LA.1 kat d och lyckades vinna klassen. Hatten av för de resultaten för även om Bella var välutbildad när de köpte henne är hon inte helt enkel att tävla då spänning tillkommer så detta är ett tecken på all tid och träning de lagt ner på att miljöträna och fortsätta utbilda henne. Bella hade inte kunnat hamna mer rätt i livet. 


Bodil och Bella




Julia och Bella 


11 aug. 2025