SM 2024 – det känns fortfarande overkligt
Jag var inte helt motiverad att åka till SM i år. Jag var trött och sliten och det var långt. Men Tingla kändes fin och har haft en jättebra tävlingsvår så vi bestämde oss för att fara. Och tur var väl det för som den veckan gav energi!
Veckan innan var det mycket logistik för att få ihop all planering. Vi åkte med b-kortsbuss med släpvagn samt bil och husvagn detta år. De två senaste åren har vi bott i stugor en bit från tävlingsplatsen och jag tycker att man tappar en del av upplevelsen av det. Lite av att vara på meeting är att ”leva med häst” fullt ut samt även spontant kunna möta människor i stallarna om kvällarna.
Veckan före SM blev verkligen ett genrep. Tingla gick en hopptävling med Amanda och ett pass på ängen och i skogen där hon fick känna igenom henne lite inför deras kommande dressyrstart. Hon gick också ett körpass med mig och Micke som groom. Först körde vi ut och snirklade sen runt på lite konor på banan som jag ställt på LA-avstånd. Ett superbra genrep! Izabell som inte suttit på henne på flera veckor red ett pass, först ut och sen avslutade vi med lite trim på banan där de red igenom LB.1. Jag var också ute och skrittade Tingla två pass.
Tingla och Amanda på Näset
Måndag fick hon vila och bada och på kvällen åkte vi till Amanda och Helena för att spara en timmes körtid på vägen till Örebro. Tisdag morgon lastade vi henne och Vidar resans första anhalt, Sanna gård som mål. Det gick smidigt och sex timmar senare var vi framme. Hästarna fick gå i hage och på kvällen tog vi ut dem i skogen nån timme.
Vårt ekipage
Onsdag morgon lastade vi dem igen och nu var målet Våxtorp och SM. Ca 6,5 h senare var vi framme. Väldigt skönt att ha kunnat dela upp resan på två dagar och det var väldigt pigga hästar vi anlände med. På eftermiddagen tog vi ut dem och jag skrittade den ena medan Amanda trimmade den andra. Izabell som kommit ner med sin familj besökte också tävlingsplatsen och vi planerade morgondagens upplägg.
Sen gick dagarna i ett, torsdag till söndag. Man är liksom i en annan värld. Tävlingsstarterna är en sak, men det är så mycket mer. Alla promenader med häst, alla möten och samtal, campingliv, skratt, pyssel och puts. Men för att sammanfatta det hela så gick det overkligt bra. Tingla presterade mer än jag nånsin vågat drömma om.
*LB.1 allround dressyr med Amanda på 68.75% 1:a
*LB.1 junior dressyr med Izabell på 66.96% och brons i junior-SM
*LA allround precisionskörning med mig, endast en boll ner på 25 portar + lite tidsfel 3:a
*LE stilhoppning med Amanda 0 fel och 46.3 stilpoäng 2:a
*LD allround hoppning med Amanda 4 fel 5:a/10 st
Hade inte sista hindret rullat hårfint för det var verkligen ingen grov rivning hade Tingla och Amanda kommit sämst 3:a i allroundhoppningen och då hade vi tagit brons där.
Izabell och Tingla
Amanda & Tingla
Amanda & Tingla
Lite körning med Tingla torsdag kväll
SM-precision
SM-precision
SM-precision
Så nära men jag kan omöjligt vara besviken efter en sån här vecka. Vilken häst hon är min Tingla. Ett pannben av stål. Att köra precisionskörningen var nog det roligaste jag gjort med henne. Vilken jäkla adrenalinkick att köra på den stora banan och passera port efter port och känna hur med mig hon var. Vi har bara startat ett par LB och de flesta var då hon var unghäst så vi är verkligen gröna men hon gjorde det så lätt. Körningen är verkligen något jag ska fortsätta satsa på med henne.
Vidar
Att Amanda och Vidar dessutom slog till med en seger i öppen WE LB, en andraplats i SM-dressyren omgång ett, precis utanför i omgång två och sedan en femteplats totalt i dressyr gav såklart även det ett glädjerus. Amanda är så värd detta som tränar seriöst året om och alltid på hästens villkor.
Tingla & Vidar med sina priser på Sanna gård
Även på hemresan mellanlandade vi på Sanna gård. Det gav hästarna bra återhämtning. Över 180 mil på resande fot och en vecka hemifrån för hästarna och oss men Tingla klev ur bussen till synes oberörd och galopperade ut på betet med kompisarna. Det värmde i hjärtat. För mig är det viktigt att det blir på hästen villkor. Man brukar ju säga att det är viktigt att komma ihåg att man kommer hem med samma häst som man for med. Och det tycker jag gäller även skicket. De ska inte vara trötta, de ska vara i god form då de kommer hem. Då har man tränat rätt. Efter SM fick Tingla vila några dagar men väl här hemma har vi hunnit med ett pass med maratonvagnen, lite WE-träning och en skrittrunda i skogen. Hon känns fräsch och fin.
De andra hästarna har det också rullat på med. Lusse har ridits av mamma. Alla mina fick vila den vecka jag var bortrest men i övrigt har de gått för fullt. Bella har gått varierat nio pass, både på töm, ut i skogen och dressyr på banan. Irma har gått enbart ute, sex pass under ryttare och två promenader. Viva har ridits tre pass och lasttränat och åkt transport tillsamans med Krona två gånger. Ambitionen är att åka upp till Wången och stambokföra henne så vi kommer fortsätta med transportträningen. Jag vill att det blir en bra upplevelse för Krona. Första gången var hon lite nervös men redan andra betydligt lugnare. Känns hon okej med det kommer vi åka. Att visa Vivan och göra ridprov är jag inte ett dugg orolig för. Den biten kan hon. Vi har i alla fall bokat box så de kan komma dagen före och övernatta och husvagnsplats för oss.
Irma
Krona och Viva
Krona
På måndag börjar jag jobba igen. Det har varit en bra sommar tycker jag. Jag har hunnit med mycket och fått många fina upplevelser att se tillbaka på. Inte bara SM utan även massor med bra ridpass i vardagen, körträningar, WE-träning, Irmas och min första träning, livet med Kronan och egentligen bara umgänge med människor jag tycker om.
Viva, Krona och Irma som bott ute sex veckor kommer flytta in i samband med att jag börjar jobba så nu gäller det att komma in i rutinerna med mockning igen. Jag har blivit lite bortskämd av att bara ha Tingla och Bella på box. Men nu finns det ingen återvändo – semestern är obönhörligen slut. Hösten har jag medvetet försökt att inte planera upp lika hårt som jag brukar. Jag är bokad på tre domaruppdrag också har jag en WE-tävling, en körtävling och ÅFFs KM med Tingla. Kanske tar vi nån dressyrstart eller hoppstart om andan faller på i oktober, annars inte. Det känns i alla fall helt rätt att ha en del blanka dagar i kalendern i höst.
Andra inlägg
- Tävlingsåret 2024 – när det inte kan gå bättre
- Vardag = bra dagar
- Dressyrplacering, Krona en stjärna med veterinären och Vivan en keeper
- Att lyckas med sin unghäst och avvänjningen påbörjad
- Ro i själen och 10 år med Team Tingla
- Att komma tillbaka
- Långdansens Viva: dagens bäst visade häst, stambokförd AB med 42 poäng
- Bella Halsnaes har fått ett nytt hem
- Är du Bellas matte?