Slow walk och värsta grymma tjejen



Plusgrader och mycket blåst har lett till att landskapet förvandlats till is och stenhård skare. Det ser ut ungefär som på bilden mest överallt. På en del ställen kan det vara lite barmark men då är isen kring dessa plättar kuperad så det är på intet sätt ett säkrare underlag att ta sig fram på. 

Dessutom gräver Eon här nu så det är stora maskiner, kabelvindor, kablar, skopor och höga ljud som extra krydda. Därmed har Viva och Bella fått en vilovecka. Ja, nästan hel vila i alla fall. Jag har nämligen läst lite om slow walk som gjort mig nyfiken så de har fått köra några pass på ca 20 min med det båda två. Jag har ju tillgång till en väldigt bra backe på 350 m så den har vi gått i. De har även fått rygga lite, både på plan mark och uppför. 

Jag måste säga att de är duktiga på detta med att rygga. Båda ryggar utan motstånd både uppför och i olika "system". T.ex. har jag testat att rygga dem i en fyrkant, d.v.s ryggning med byte av färdriktning. Det gör de klockrent båda två. 

Viva hade första passet klart lättare än Bella för att gå riktigt sakta nerför. Det förvånade mig inte, Viva har en bättre egen balans, Bella vill gärna "ramla iväg" lite i ridningen med. Men Bella förstod snabbt konceptet och sist vi var ute tuggade hon nöjt medan vi körde långsam skritt nerför så det är tydligt att det var lösgörande. 

Väder och vind får bestämma när och hur vi växlar upp. Nu säger prognosen en massa snö till veckan så vi får se hur underlaget blir efter det. Blir det inte bra fortsätter vi med borstning, mys och lite arbete vid hand när andan faller på. 



Vi har kört lite miljöträning också och varit och kollat på vägskyltar, maskiner och kablar då de inte arbetat. Alla tre har varit rätt nyfikna, men tuffast var nästan Vivan så hon har onekligen växt på sig. 

Tingla imponerade stort på mig i måndags kväll. Det var mörkt ute och det låg det en lång tjock svart elkabel över vägen, längs vägen, två traktorer grävde och en servicebil stod brevid med full belysning och hon bara passerade utan större mankemang. Hon är verkligen stabil när det gäller. Lite senare på rundan hade hon dock en nära döden upplevelse pga ensilageplast som låg stillsamt vid en vägkant. Det gäller att skapa spänning när det är lite långtråkigt, tror jag hon sa! När det väl är "farligt", då kan man alltid lita på henne. 

Tingla har fått ridas av Julia ett pass och Tilda ett pass denna vecka, jag har gått med till fots. De har gjort avstickare i trav och galopp så det blev rejälare pass på närmare timmen. Sen har hon och jag tagit en långpromenad med backträning i fredags och en uteritt med mycket trav och galopp samma runda i dag. Jag vågade mig på den backen för jag har inte sett timmerbilar denna vecka. Annars är det lite läskigt med en lång, smal isig backe med ett stup ner i en å på ena sidan och hög snövall på den andra om man får timmerbilsmöte.

Min sambo är verkligen en klippa. Förra helgen var vi och hämtade spånbalar vi köpt billigt (58 kr/st!) och denna helg hämtade vi ytterligare ett lass som jag samköpt med Magda. Dessutom har vi fått hämta i säckar hos grannen så nu har jag så jag klarar mig fram till nästa sommar om jag kompletterar med lite stallpellets. Jag gillar mixen av spån och pellets, det ger bra bäddar. 

Och i lördags skippade världens bästa sambo sovmorgon och följde med mig och Tingla ner på SRK för ett trimpass inomhus. Vi jobbade med läxan sen sist och fast jag bara ridit övningarna utomhus på raka spår kände jag skillnad. Framför allt var galoppen mycket bärigare än sist vi red inomhus. Hon gillar dessutom verkligen nya trailern, nästan springer in i den! Jag tror jag kommer kunna lasta och åka med henne själv bara det inte är så halkigt väglag - då föredrar jag att vara två. 



Jag har även varit och hälsat på Irma och Livar. Det kändes som de växt bara sen jag var där sist för två veckor sen. Förberedelserna för Irmas hemresa har startat. Livar och Vidar har fått börja vara tillsammans lite då och då och Irma har börjat vänjas in på stråfodret jag har här hemma. Planen är att hon ska få komma hem igen nästa helg. Jag tror hon kommer vara saknad, både av Livar och familjen Sjökvist. Hon är verkligen en skön personlighet. 

Amanda har lasttränat fölen lite och de verkar fått en bra första upplevelse av transport när de åkte dit för de har glatt och nyfiket gått in. Skönt! 

Lusse har gått i skogen med mamma tre turer och med mig en runda. Jag har även ridit honom ett pass på SRK. Han har haft en bra vecka. Kommande vecka, som är sportlovsvecka, kommer jag ta nån extra tur på honom för mammas ridsällskap är bortrest. 

I går hade ÅFF sitt årsmöte. Det blev, som allt annat nu för tiden, digitalt. Jag håller tummarna för minskad smittspridning och att vaccineringen tar fart så vi kan hitta på nåt kul i sommar tillsammans. 




7 Mar 2021