Personligt rekord på hoppträning & har Shira viskat i Tinglas öra?

I går var det dags för hoppträning för Lusse och mig, vår tredje gemensamma. Lusse är hoppad ca 10-12 ggr på bana så han är ingen rutinerad hopphäst men har ju en rätt obekymrad inställning till det mesta i livet och fin hoppteknik så jag såg fram emot denna träning. Vi red för Johanna som brukar tävla min Shira och som jag hopptränade för regelbundet med Mirang fram till och med 2003. Det var ju oxå då jag la ner min så kallade hoppkarriär, i samband med att Mirang betäcktes. Sen dess har jag endast hoppat sporadiskt men fått lite blodad tand i och med Lusse.

Nåväl, vi var tre i gruppen. En 4-åring, en läromästare och så Lusse. Vi inledde med ett rejält markarbetspass där vi fick jobba med lösgjordhet och att få dem kvicka på hjälperna. I traven red vi övergångar till skritt och en liten böj på långsidan för att lösgöra dem. Denna återkom sedan i galoppjobbet och blev då förvänd galopp i bågen. Vi jobbade oxå över travbommar samt fattade galopp ur travvolt och galopperade långsidan ner, sen övergång och ny travvolt och fattning. Kort sagt sånt som är nyttigt och gör hästen kvick och uppmärksam. Lusse kändes med på noterna och var pigg. Han blir lite stark då man galopperar långa sträckor, han tappar lite bärighet då och vill länga ut sig. Så detta var nyttigt för honom.

I hoppningen red vi först över ett räcke och sen räcke plus grind på dogleg. Sedan lades det till två oxrar och gjordes en hel bana av detta. Lusse tyckte det var superkul att hoppa och visade upp en hinderklok sida då hans matte ibland blev lite vild och tenderade att trycka av honom i väl stora språng, då valde han att trampa om istället. När matte lugnade ner sig lite och vågade lägga honom närmare intill hindren visade han jättefin spänst. Det finns så mkt gummi i den där lilla kompakta gula kroppen. Vidare är han ärlig och hoppar alltid vilket gör att jag blir tuff och vågar komma till bra ridning trots att jag är ringrostig. Vi avslutade med en bana på ca 80 cm, personligt rekord för mig på Lusse. Det kändes jättebra och jag var mycket nöjd efter träningen.

Jag och Lusse hoppar maj 2012

I dag var det Tinglas tur för lite aktivering. På dagen blåste det på tvären så jag sparade tömmkörningen till eftermiddagen. Det hade då blivit mörkt men var starkt månsken så sikten var ändå god. Men redan på väg ut från gården började jag undra om jag tagit fel häst. Båda mina Halvblod är riktiga dramaqueens. De är inte rädda för riktiga faror som timmerbilen eller stora traktorer som passerar nära. Men om grannen är ute i sin trädgård eller gud förbjude det ramlat ner en gren på vägen som inte låg där i går, då stannar världen och man måste drakblåsa, balanstrava, snurra och kanske stegra eller bocka lite vissa dagar. Detta trots att de rids ute 5-6 dgr/v.

Tingla brukar inte vara sådan. Men jag tror Shira viskat nåt i hennes öra för i dag var hon Shira upp i dagen. Innan vi ens kommit 500 m hade det drakblåsts, snurrats, balanstravat och tvärstannats flera gånger. Tyvärr för Tinglas del så har jag tömmkört många stora explosiva och mycket kvicka hästar genom åren så hon har inte mycket att sätta emot. Så när vi passerat snö som rasat ner från plogkanten, granne i garage som lät lite, livsfarligt månsken på vägen, pinne och kanske nåt mer insåg hon att tja...det blir inte värre än så här. Så sen kunde vi både trava, göra fina halter, skritta i den fart matte valde och bli passerad av bilar, bil med släpvagn och fullastad timmerbil utan minsta knot. Duktig Tingla -bäst när det gäller!

Jag avslutar med att lägga in ett filmklipp på Lusse från en löshoppning då han var 4 år. Bra spänst i grabben! Arg blir han då han river oxå.

28 Dec 2012