Man kan inte göra allt
Det finns så mycket kul man kan göra med häst. Dressyren kommer alltid att vara min huvudgren men jag rider gärna Working equitation, hoppar och kör om det matchar in i schemat. För det är oftast det som är problemet, saker krockar. Och ska man bli bra på något måste man lägga tid och fokus på det. Man hinner inte allt. Kan inte göra allt. Åtminstone inte samtidigt.
I fjol gjorde vi en satsning på körningen utöver dressyren. Offrade många sovmornar för att åka och träna på körtid i ridhus, planerade och engagerade en hel stab för att komma iväg. Det blir mycket logistik med körningen eftersom vagnen ska med och den får ju inte plats i släpet. Jag hade en liten dröm om att delta i unghästchampionatet även i körning på SM med Tingla men efter att ha kört en pay and drive och en lokal tävling under våren ansåg jag att vi behövde mer rutin för att vara med i de stora sammanhangen.
Tingla är trygg i vagn men ganska tittig på saker hon passerar. Det har inget med vagnen att göra, hon är precis likadan under ryttare men där har jag lättare att parera eftersom jag är skickligare som ryttare än kusk. På de lokala körtävlingar jag varit med i har banbyggaren ställt ut en massa extra material som plastblommor, infångare/skärmar osv i ett redan ganska trångt 20 x 60 ridhus. Det har gjort att båda lokala starterna Tingla och jag genomfört har varit rätt spända, hon har skyggat och kastat sig för grejer så det inte blivit nåt flyt. Vi skulle behöva få göra en start utomhus utan en massa "titthinder" för att få bättre flöde och rutin.
Sen hände en rätt trist incident i fjol när jag körde pay and drive. Tingla blev rejält skrämd vid ett möte med ett galopperande par på framkörningen till pay and drive. Jag fick problem hela året på framridningar uppsuttet efter denna incident, hon var riktigt rädd och hjärtat slog. Så båda de här erfarenheterna gjorde att jag tappade sugen för körningen. Jag kör henne hemma och skulle gärna köra för tränare och lära mig mer men tävling lägger vi på is tills vidare.
Den här vintern har vi däremot gjort en satsning på hoppning utöver dressyren. Lastat och åkt till olika ridhus och hoppat, tränat på olika typer av hinder. Hon är rätt tittig även i hoppningen, vilket gjort att Amanda fått stopp i två av de fyra starter de gjort i vinter. Men det blir bättre och bättre och hon hoppar med väldigt fin teknik så med mer rutin tror jag det kommer att bli jättebra.
Vi får se hur mycket vi hinner med i år. I slutet av maj åker Tingla på dejt till Kronos 287 och sen blir det ju inga fler tävlingar för henne förrän 2021. Men fram till dess kommer hon att starta i ytterligare 2-3 hopptävlingar samt göra fyra dressyrtävlingar enligt nuvarande plan.
Vi har haft blåsigt men soligt och varmt väder veckan som gått. Ända tills i dag d.v.s för i dag har snön yrt runt knuten igen. En aning deperimerande måste jag säga, jag som vill att allt ska töa helst i går.
Måndag morgon tränade jag Lucidor för Ingrid. Vi jobbade med bytena och Lusse kändes jättefin. Blev faktiskt till och med lite småbusig där ett tag, så han tyckte nog det var kul! På kvällen red jag ut en fin Tingla efter vägen. Just nu rider jag henne mycket på Vivas träns som har bettplattor. Tingla vill gärna lägga huvudet på sned till höger men jag tycker det är lättare att rakrikta henne med bettplattorna. Jag får ju inte ha dem på tävling men att ha många bra pass hemma med dem kan ju stärka hur det känns när det är korrekt tänker jag.
Tisdag var Julia här och vi red i skogen och efter vägen. Det var helt okej underlag på båda ställena även om hästarna ju får jobba på i snödjupet som är i skogen. Men vi både travade och galopperade och hade en rolig kvällsrunda.
Onsdag klippte vi Qharma. Vi som i jag och Micke, jag vill ogärna binda hästarna när jag klipper dem om de inte är vana vid maskinen ifall de kastar sig. Jag har funderat på det i över tre månader men nu gjorde jag äntligen slag i saken. Det kändes lite akut med tanke på hur blöt hon blev varenda ridpass, torkade knappt ens över natten om man ridit på kvällen. Det var första gången jag klippte henne och jag måste säga att hon var jätteduktig! Lite rädd såklart men mycket coolare än jag förväntata mig. Efter klippningen tog vi en promenad efter vägen. Det blåste enligt SMHI 18 m/s i byarna så promenad kändes bättre än ridning efter mörk isig bilväg. Hon skötte sig toppen även på promenaden.
Torsdag red jag ut Tingla efter vägen. Inget vidare underlag där jag red. Blåsten hade polerat bort snön så det var is eller asfalt att välja på. Tingla skötte sig fint i alla fall.
Fredag var Julia här. Samma dåliga underlag efter byvägen och nu även i skogen, spåren hade liksom frusit till så det gick bara att skritta där. Lite trav och galopp där vi hittade plan is och hästarna skötte sig fint även om de var väldigt pigga båda två och tolkade det mesta som en galoppskänkel.
Lördag morgon red jag ut Qharma åt andra hållet där det är mer is kvar på vägen så kunde både trava och galoppera. Hon kändes fin men rätt taggad i blåsten. Det som är positivt är att jag numera vågar rida i det där lite laddade läget. Lita på henne mer som jag gör med Tingla som ju i ärlighetens namn ofta är rätt taggad. Men på Tingla har jag aldrig tvekat. Jag tänker en del på hur det kommer kännas med Bella som ju faktiskt ska ridas in snart. Kommer det vara som med Tingla att det kändes som jag alltid ridit henne redan första gången jag satt på hennes rygg? Eller mer som med Qharma, att vi får bygga förtroendet tillsammans?
När jag var klar med stallet for jag mot Jättendal för att rida Lusse. Han hade gått tre uteritter med mamma i skogen under veckan så han var ganska välrastad vilket var tur med tanke på blåsten. Det blev en jättebra runda på över timmen där delvis mjuka grusvägar blandades upp med den trista isen och mer snöiga partier. Jag hann även med lunch, kaffe och ett dopp i bubbelpoolen innan det var dags att åka hemöver.
När jag kom hem igen var det en stund till Micke skulle komma hem och jag såg på väderprognosen att söndagen skulle bjuda på busväder så jag stack ut på ett pass med backträning med Tingla också när jag ändå hade andan uppe! Riktigt fin Tingla som jobbade bra med galoppfattningarna i uppförsbacke.
I dag söndag har vi varit ner på SRK med Qharma för ett dressyrpass. Denna gång fick hon gå på Micklemet med sitt favoritbett, ett gammalt tredelat från Sprenger, och med det var hon nöjd och kändes riktigt fin! Det är forfarande en hel del jobb kvar med spårning och rakriktning men det går onekligen åt rätt håll!
Jag har även hunnit packa en veckoförbrukning av stråfoder samt att vi lagt in en massa ny sly i hagen åt hästarna som sysselsättning. Nästa vecka är det sportlov och då ska man sporta så jag har planerat in en hel radda träningar och ridhusresor. Hoppas bara inte vädret sätter käppar i hjulet. I dag har det snöat en hel del och kallsnö ovanpå is är ju en sällsynt dålig kombo. Håll tummarna!
Andra inlägg
- Tävlingsåret 2024 – när det inte kan gå bättre
- Vardag = bra dagar
- Dressyrplacering, Krona en stjärna med veterinären och Vivan en keeper
- Att lyckas med sin unghäst och avvänjningen påbörjad
- Ro i själen och 10 år med Team Tingla
- Att komma tillbaka
- Långdansens Viva: dagens bäst visade häst, stambokförd AB med 42 poäng
- Bella Halsnaes har fått ett nytt hem
- SM 2024 – det känns fortfarande overkligt
- Är du Bellas matte?