Logistikens mästare

Ibland känns det som om det fanns ett SM i logistik/organisation så skulle jag ligga ganska bra till. Man skulle kunna tro att huvudsysslan för en lärare är att ha lektioner. Det är det inte. Man är mer som google. Vart ska vi vara nu? När slutar lektionen? Var finns blanketten? Vilken kurs ska jag läsa om jag vill bli brandman? Hur gick det på provet? Var är xxx? När kommer xxx tillbaka? Vem är xxx? När är det lov? Vad är det för mat i dag? Utöver detta är det en vansinnig massa administrativa uppdrag och projekt.

Kring hästarna är det också mycket logistik och planering. Lediga ridhustider ska matcha ett jobbschema. Vill jag träna för tränare gäller det att dessutom hitta en tid både tränaren, jag och ridhuset är tillgängligt samtidigt. Utomhusridning med längre pass ska helst planeras in de dagar det inte är storm eller regn på tvären. Sen är det en del planering kring Lucidor, för att hitta passande dagar för mig att rida honom och dagar mamma kan köra honom till stan.

Nu i helgen har min hemmaklubb tvådagars dressyrtävlingar. Jag har haft i uppdrag att ordna folk till sekretariatet. Hitta människor som kan tänka sig att göra detta och kolla vilka dagar de kan, planera så dagarna täcks, meddela de som ska sitta vilka tider det blir osv. Logistik på hög nivå även där.

Till slut blir man ganska trött i skallen. Då är det skönt att bara vara. Jag älskar kvällarna i mitt stall. Pyssla med hästarna utan att kolla på klockan. Rida ut och känns vinddraget i ansiktet under en snabb galopp. Höra löven prassla under hovarna. Liksom landa i här och nu.

Vi är precis i sluttampen av tävlingssäsongen 2014. I helgen ska Shira och jag starta en klass per dag. I måndags trailade jag till banan i Gåltjärn. Planen med detta var att rida på bortaplan eftersom det ger lite mer spänning och det är ett bra moment att träna på inför tävling. Dessutom har den fulla tävlingsmått så det är lättare att rida programlinjer där. I tisdags tömkörde jag henne i skogen. Onsdag var vädret så vansinnigt dåligt att jag inte vågade ha henne ute på grund av skaderisk så då red jag ut på sviktande grusvägar 50 min tidigt på morgonen och skrittade 40 min vid hand på kvällen. Torsdag hade hon planerad vilodag och i dag har jag ridit ut en sväng och avslutat på banan. Shira känns super och har så gjort hela veckan. Det ska bli kul att tävla i helgen. Jag ser också fram emot att bita i med vinterträningen och bygga styrka inför nästa säsong då jag hoppas att vi kliver upp i Msv B med stabila resultat.

Knattarna har inte gjort så många knop på grund av att det varit riktigt ruskväder i stort sett hela veckan. Qharma tömkörde jag i skogen i måndags och hon var jätteduktig! Vände en gång då hon råkade kliva i en lerpöl. Annars var hon idel välvilja. Som alltid hade hon långa benet före. Det är verkligen mycket energi i Qharma vilket glädjer mig eftersom det enda "problem" jag haft med hennes bror är att jag önskat mer tryck/att han ska vara mer självgående i dressyrjobbet. Jag jämför ju alla hästar med Shira och då blir de flesta ganska lugna -men Qharma upplever jag som sagt vara en sprakande personlighet.

Tingla är också tömkörd en dag. En stund ute och en stund på ridbanan i alla gångarter. Jag har aldrig krävt form av Tingla men hon har det helt naturligt. I dag tog hon stöd på tömmen och arbetade korrekt i både traven och galoppen. Fantastiskt! Ingen av de unghästar jag utbildat att själv sökt sig till stöd på bettet och form redan så tidigt i utbildningen. Ska jag jämföra med dem jag haft från schratch så var Shira som ett X2000 som ville vara fri som fågeln i huvudplacering/kontakt med handen i den åldern. Mirang ville mest göra allt jag inte ville att hon skulle göra och Lusse ville springa som en Islandshäst -hög huvudplacering, höga framknän och underhalsen käckt uppspänd. De säger ju att man hinner förstöra ett par hästar på vägen då man utbildar själv så vi får väl hoppas att framgångarna med Tingal beror på att jag börjar få lite kläm på det hela!   

Lusse och jag hade en dejt på SRK i torsdags. Det regnade som bara den så det var tur att vi red inne. Lusse kändes fin och med på noterna trots att det var ganska många andra hästar där inne. Ibland kan det göra honom lite reserverad, han vill hellre stå och titta på de andra så han har kontroll på dem. Men detta pass kändes han framme för hjälperna och väldigt fin. Det var ett rent dressyrpass. Jag ska försöka lägga in WE'n så mycket som möjligt även framöver då det finns utrymme i manegen. Jag skulle också vilja hoppa honom mer regelbundet. Han mår bra av variation. I övrigt kamperar mamma och han tillsammans i skogen fyra pass denna vecka. Troligen blir det samma upplägg även nästa vecka då jag har mycket på jobbet just nu.

Jag måste bara avrunda med att berätta om hästarnas reaktioner på busvädret i onsdags. Först tog jag ut Tingla. Hon tittade upp och konstaterade "Skitväder i dag! Kommer du med frukosten eller?" Shira spände upp ögonen och fnös lite "Läskigt ute i dag. Men säger du att vi ska ut så ska vi. Jag litar på dig" Och sen red vi en jättehärlig runda där hon var helt avspänd och fin att rida, trots att det regnade på tvären och blåsten tog i så Shira svajade till ibland. Men Qharma...mitt lilla norska fullblod....prinsessan. Hon tvärstannde i dörren och hävdade å det bestämdaste att hon var gjord av socker och inte kunde gå ut i dag. Jag drog henne ut och då stannade hon igen och körde ner hovarna i gruset. "Qharma vill inte!" sa hon. Hon fick ändå vara ute 2 h på morgonen och 2 h på kvällen. Det kan en unghäst av naturras klara trots busväder, menade jag på. Men Qharma tyckte jag hade fel. Hon ville stå inne med mysigt täcke och massor av mat. Kanske bli ompysslad lite extra också. För en sån tillvaro förtjänar ju en äkta prinsessa!

Shira och jag på Färsta i somras. Tyvärr tror jag det är rätt mycket blötare på plan nu så vi får se hur framridningen kan läggas upp i helgen

 

 

 

 

 

 

10 Oct 2014