Lagspelare eller chef?
Jag får då och då höra att Fjordhästar är envisa och att jag är duktig som alltid får mina med på tåget och att vilja jobba med mig. Nu tycker jag i och för sig inte Fjordhästarna jag haft varit de mest envisa utan det har definitivt varit min Shetlandsponny Figaro och Shiras mamma Mirang som toppat de rekorden. Men det som är speciellt för Fjordhästarna är ofta att de vill vara med i teamet och tänka själva, de vill inte ställa sig i ledet och bara foga sig. Jag tror det beror helt på vilken inställning jag som ryttare har, om det ska funka. Tänker jag i termer som "ta igenom xxx hos hästen" eller tänker jag "nu gör vi detta tillsammans"?
Qharma är en sån häst som du aldrig kan tvinga till saker med något gott resultat. Ibland behöver hon lite tid på att tänka igenom nya övningar men när poletten ramlat ner gör hon dem med glädje. Som i torsdags, då Amanda och jag skulle rida lite bommar med tjejerna på ridbanan. Vi började med att jogga fram ute efter vägen i blåsten. Sen gick vi in på banan och Qharmas ögon blev som tefat. Vad var det som låg där? Var Amanda inte riktigt klok, skulle hon och Qharma kliva över sådana färgade pinnar? Kunde de inte stanna och gnaga lite på dem istället? Eller helt enkelt bara springa runt lite vackert på tygeln? Med lite glada tillrop, tydlighet och draghjälp av Tingla så landade Qharma i beslutet att detta fungerade för henne. Och jag är övertygad om att när vi tar upp övningen igen denna vecka så kommer det att gå ännu bättre eftersom hon fick lyckas och känna sig duktig sist. 
Förtom passet på banan har Qharma gått ett tömkörningspass och en promenad i skogen med mig, Micke och Tingla. Tingla som hoppats en del uppsuttet tyckte passet med bommar var kul och himlade med ögonen åt Qharmas fobi för bommarna. Hon har förutom det passet och skogspromenaden med Qharma även ridits en längre tur till backen i Väster-lövsätt och körts ett pass efter byvägen. Det var första gången vi körde sen tävlingen och det som slog mig var hur säker jag känner mig med henne i körningen nu. Det är ju så, har man åkt iväg och lyckats med en utmaning på bortaplan tillsammans så känns allt på hemmaplan plätt lätt.
Tingla är också en riktig lagspelare. Hon föddes med ett starkt självförtroende och jag har lyckats bibehålla det under hennes utbildning. Hon tror helt enkelt att hon klarar allt vilket gör att hon tar sig an alla utmaningar på ett bra sätt. Hon är en väldigt häftig personlighet. Jag fnissar ofta åt hennes "men jösses, skärp till dig, om du bara tar det lugnt så fixar Tingla detta". Om jag försökt domdera Tingla tror jag däremot att jag fått ett litet helvete. Ett starkt sto ska du ha med dig, inte mot dig. Och har du ett sånt här sto med dig så gör hon allt för dig.
Bara jag går ut på gårdsplan så reagerar såväl Tingla, Qharma och Ingvar med glada miner av "ska vi hitta på nåt nu?". Det är häftigt. Det är väldigt kul att ha just Fjordhästar på gården för de är så sociala. 
Ingvar och jag har en utmaning inför kommande LA-starter och det är den förvända galoppen. Ingvar känns stark i det vanliga galopparbetet nu, fattar avspända galoppfattningar från skritt på tygeln, man kan leka lite med tempoväxlingar och samla lite. Men förvänd galopp är konstigt tycker han. Jag tror det handlar om att han i grunden är väldigt välbalanserad och tycker att det är lite läskigt då han inte har 100% kontroll på sin balanspunkt som det blir i den förvända ännu. "Svårt!" säger han och benen blir som pinnar och plupp så har han brutit av till trav. Det handlar inte om att han inte bjuder eller att han är tjurig, han blir helt enkelt lite spänd och osäker. Lite på samma vis som att många hästar blir stressade av inlärningen av galoppombyten och ger sig iväg i bockserier.
Jag pratar väldigt mycket med Ingvar, jag har upplvet det som han gillar det. Kanske för att han är körhäst? Och med mycket högljutt beröm om vilken duktig pojke han är tar han sig an den förvända och vågar prova och det går bra och jag känner hur stolt han blir. Sen byter vi varv och så är det samma visa i andra varvet. Men trägen vinner! Mycket positiv förstärkning och nöta på så kommer den sitta till slut är jag säker på. För kvalitén i den då han inte bryter av är bra. Kanske blir det avbrott i de första starterna, men då får vi ta igen det på andra moment. Planen är att starta ett par LA.3 i vår. Inte för att vara med och slåss utan för att skaffa oss erfarenhet tillsammans. Jag tycker inte LB.2 var det bästa programmet för honom -det hände lite för lite helt enkelt med långa transportsträckor- och det erbjuds inga LB.3 så vi testar LA.3 istället. Det programmet tycker jag egentligen är mycket roligare att rida och han är säker i alla momenten i trav och gör fina fattningar och övergångar på träning så vi ger det ett försök!
Sen sist jag bloggade har jag ridit två dressyrpass på ridbanan här hemma, en uteritt och tömkört ett pass i skogen. I kväll efter intag är planen att rida dressyr igen. Det gäller att ligga i och träna men samtidigt blanda upp med pass ute där han får lite nya intryck och gå i friare form. Ingvar är definitivt en lagspelare. Han är fast han är trygg ändå väldigt känslig och jag tror att hård dominant ridning skulle göra honom riktigt olycklig där Tingla i sin tur kanske istället skulle bli förbannad. Han vill så gärna göra rätt och få höra att han är duktig. Då känner man hur hela hästen växer. 
Lusse har precis som Tingla ett väldigt stort självförtroende. Om Qharma ibland tvekat inför nyheter kan jag inte minnas att Lusse nånsin gjort det. Han har en pondus och trygghet i sig själv. Däremot uppskattar han positiv förstärkning mycket och om han känner att jag tror på oss då jag rider honom så klipper han alltid i lite till. Lusse har gått tre skogsrundor med mamma, en med Mia ett pass med mig i Nolby sen sist. Jag var där och hade WE-träning och passade på att fråga om jag fick nyttja deras fina utebana till ett pass med Lusse efteråt och det gick bra så mamma körde honom dit. Lusse tyckte det var roligt med en ny plats och vi red passet lite WE-insprirerat. Lekte med konor, testade bron, galopperade och travade bommar och red även igenom vattenpölarna i alla gångarter. Ett bra pass!
I går var jag i Ånge och dömde ponnydressyr, LC.1 och LA.1 och så var jag överdomare i lagklassen LB.1. Vädret var högst omväxlande med sol och regn om vart annat. Nu ser det dock ut att vända så vi får hoppas på en lite varmare maj så det blir lite grönt i hagarna. Helgen som kommer åker jag och Tingla till Jättendal och är med på vårt tredje körläger för Mariana. Det ska bli jättekul! Jag avslutar med att visa ytterligare två bilder från tävlingen sist, tagna av Emma Niklasson. 
