Jan Brink
I helgen har det varit event Jan Brink på min hemmaklubb SFRK. Under lördagen och söndagen var det tränarutbildning dagtid för ridlärare och tränare, lördag kväll föreläsning och middag samt söndag cliniq. Jag deltog på föreläsning och middag samt cliniqen.
Jag tolkade det som att huvudtemat på föreläsningen var att man själv sätter sina gränser. Om man blir bäst beror inte bara på om man har talang och pengar utan helt enkelt om man är beredd att slita och kämpa i både med och motgång. Vi fick en hel del exempel och även få höra om hans egen väg till framgång från hockeykille på ridskola fram till i dag. Jag gillade föreläsningen. Den var lätt att lyssna på och i stort sett allt gick att plocka ner till den värld jag lever i. Inte minst detta att man själv måste bestämma sig för vad man vill och hur mycket man är beredd att offra. Det var även intressant då han talade om olika typer av ryttare, allt från den ettriga terriern till den försiktiga som helst inte vill bli svettig eller nervös utan alltid befinna sig i komfortzonen. En föreläsning som gav mycket att grunna vidare på inom området vad vill jag med mitt hästeri och hur ska jag komma dit.
På söndagen var det cliniq med åtta olika hästar från fyraåring till GP. Den gav mig en hel del tankeställare. Inte minst inom hur precisionen är då jag rider och hur tydlig är jag mot min häst egentligen? Här finns en del förbättringsområden! De två första hästarna på LB-LA nivå gav en del tänk som är överförbart på det jag jobbar med Lusse. Fräscht tempo och stabil kontakt var ledorden. När det gäller det jobb jag gör med Shira var det speciellt två hästar som jag blev inspirerad av. Dels var det en häst som de visade inledande bytesträning med. De övningarna ska jag absolut testa! Sen var det en häst som fick göra jobb mot piruetter och där var det också övningar jag tror skulle passa Shira väldigt bra. När det gäller just Shira så tog jag också till mig budskapet att det finns förvisso tittiga hästar men oftast handlar det om att de inte är på hjälperna. För precis så är det med henne. Jag måste bli tydligare och sätta henne mer i ramen.
Jag fick ett väldigt gott intryck av Jan Brink. Han talade mycket om vikten att låta hästen vara häst, hur man motiverar den samt vikten av att alltid ha den på sin sida. Han var lätt att lyssna på och hade glimten i ögat. Så ett stort tummen upp för den här helgen som gett mig den kickstart jag så väl behövde i novembermörkret.
Shira och jag skrittar i backar
Shira och jag skrittar vidare. Uppsuttet två pass och till fots två pass har det blivit sen jag skrev här sist. Hon börjar bli riktigt pigg nu och då jag kollade henne på lina i lördags såg det spänstigt och fint ut. Jag tänkte skritta denna vecka ut som planerat och åker in och böjer henne nästa vecka.
Lusse har jag varit och ridit både lördag och i dag. Båda gångerna red vi ut. I lördags var han ganska stark och ofokuserad på arbete. Han tyckte det var roligare att springa fort. Vi var ute ca 1 timme. Han blev i vart fall bättre ju längre vi var ute. I dag var det en helt annan häst jag satt upp på. Om det berodde på att jag var motiverad efter cliniqen, han fortfarande var genomriden sen lördagen eller nåt annat vet jag inte men fin var han från start till slut. Det var tyvärr lite hårt i marken så det blev skritt och travjobb i skogen och galopp tre rakor fram och tillbaka på en stubbåker på hemvägen. Vi var ute ca 1 h igen och det var en riktig ladda batterierna runda. Nästa gång Lusse och jag ses är på torsdag på SRK. Då blir det dressyrtrim så jag hoppas den goda formen håller i sig. Mamma och han ska ut i skogen nån runda emellan också.
De här vägarna red Lusse och jag på i dag
Tingla har inte gjort annat än gått i hage och blivit lite pysslad med sen sist. Men Qharma fick sitt livs första regelrätta mörkerpromenad i dag, i sällskap av Shira. Qharma var jätteduktig trots att det frasade om bilarna på den frostiga vägen och att det ser lite annorlunda ut med lysena i mörker. Hon hade både benreflexer och sin reflexbrösta på sig. Hon gillar verkligen att gå ut på promenad med Shira. Jag tror vi ska göra så i början då hon är ridhäst, att Micke leder/tömkör Shira och så tar jag drag på dem. Tingla tror jag inte det gör nån skillnad med sällskap eller inte, hon är så självständig.
Just nu faller det några stilla vita flingor ute. Det är välkommet då det är knöligt i hagen vid grinden sen det frös på. I går snöade det en hel del, men det har tinat bort det mesta. Det börjar faktiskt bli dags för lite vinter nu. Jag tar helst inte en lika extrem som i fjol dock. Då var det enorma snömängder, under en period snöade det mer eller mindre oavbrutet i tre veckor. Men en -5 grader och 1/2 meter snö och sol tackar jag inte nej till!
Tjejerna förra veckan. Notera tjuven Tingla som står och snor mat under Shiras staket!
Annars är det mest aktuella sadelprovning. Denna ska Lusse och Shira få prova inom kort:
Andra inlägg
- Tävlingsåret 2024 – när det inte kan gå bättre
- Vardag = bra dagar
- Dressyrplacering, Krona en stjärna med veterinären och Vivan en keeper
- Att lyckas med sin unghäst och avvänjningen påbörjad
- Ro i själen och 10 år med Team Tingla
- Att komma tillbaka
- Långdansens Viva: dagens bäst visade häst, stambokförd AB med 42 poäng
- Bella Halsnaes har fått ett nytt hem
- SM 2024 – det känns fortfarande overkligt
- Är du Bellas matte?