Hur många procent ger din häst dig?

Full rulle in mot semestern, både hemma och på jobbet! Åtta arbetsdagar kvar sen hägrar nästan åtta veckors ledighet som kommer fyllas av både hästiga och ohästiga aktiviteter. 

Lucidor flyttade upp till mig i onsdags förra veckan vilket är perfekt när det gäller uppladdningen inför årets sista tävlingar. Det är ju lättare för mig att tävla honom om det är bara jag som suttit på honom dagarna före start så jag kan prägla honom mer på mina hjälper. Lucidor har alltid haft flera ryttare parallellt, för närvarande är det ju jag, mamma och Helena som delar på honom. Det fungerar bra men det är klart att det är lättare med Tingla som bara jag sitter på - jag kan vässa kvickheten för hjälperna lite mer. 



Lusse är en fantastisk häst på många sätt och han och jag har presterat fina resultat tillsammans under många år. När vi tävlar händer det ofta att vi slår hästar som egentligen har andra förutsättningar då det gäller gångarter och kapacitet för högre klasser då de hästarna "spökar bort" poäng. Lusse kan jag lita på, han blir aldrig tittig eller spänd på det viset. Han är trygg i sig själv och att han kan lösa uppgifterna han får. Däremot är han en mentalt stark och orädd häst som på sitt sätt kan bli lite svårpåverkbar. Hans sätt att hantera spänning är att bli lite introvert och gå in i sin bubbla och bli bakom skänkeln. Han gör sina grejer, vi får sällan stora missar, men jag får rida mycket mer än jag skulle önska vilket också syns på mitt sitsbetyg. Då jag tävlade Shira hade jag ofta 7 på sits. Det har jag oftast på Tingla också men på Lusse brukar jag landa på 6,5. Han ger mig liksom inte alltid hela sitt hjärta utan jag får sisådär 50-60% att rida på. Det blir jämna ritter men jag kan sakna det där sista lilla.

Tingla ger mig alltid 100%. Det kan vara högt och lågt, spänning och spänst blandat, men jag känner att jag har den mentala kontakten med henne hela tiden. Med Qharma har det varit antingen eller. Ibland har det varit 10% fokus på mig och uppgiften och ibland 100% men det är aldrig mellanmjölksland. 



Jag har funderat mycket på detta, varför det är så här med Lusse. När jag hade Ingvar hos mig ramlade poletten ner. Lucidor är sent kastrerad, som 3,5 åring, och jag tror att hans sätt att ibland bli bakom skänkeln helt enkelt är ett "hingstbeteende". Han har en del andra beteenden som också tenderar åt detta håll som att "bajsa revir" i ridhuset då vi kommer in där och han har över huvuud taget mycket hingstkaraktär kvar för att ha varit kastrerad i så många år. Många tror att han är hingst då de möter honom pga hans naturliga pondus. Så i år har jag försökt att ändra upplägget lite inför tävling både vad gäller dagarna före och själva framridningen och jag tror faktiskt att jag är något på spåren! 

Förra veckan tränade jag för Ingrid på måndagen och sen tog mamma och han en promenad i skogen på tisdag. Onsdag flyttade han upp till mig och då red jag honom ett rejält dressyrpass på ängen. Torsdag fick han vila och fredag tömkörde jag honom. Tömkörningen får verkligen honom att bli lösgjord i hela kroppen och bli kvickare. Jag har tömkört dagen före tävling några gånger förut och det har alltid varit ett vinnande koncept. Lördag morgon for vi på tävling med både Tingla och Lusse. De har inte åkt tillsammans förut men det var ju inga problem. Det var fruktansvärt varmt och kvavt denna dag men ändå hade jag en riktigt bra känsla med Lusse både på framridningen och inne på tävlingsbanan. Han sög i, han ville och han var 100% med mig! Vi hade en stor miss, galopp i en travökning för han for iväg, och det är nästan så jag är glad över den missen. Mycket hellre missar för att han är lite busig och glad än för att han är bakom skänkeln! 64.57% blev det och det var riktigt nära placering,  5:a av 11 st kom vi. Jag hoppas vi hittat ett vinnande koncept nu. Till helgen ska vi fortsätta exprimentera med meetingkänslan. Vi rider en klass på fredag och en på söndag, dvs precis som på SM ett meeting med en vilodag emellan. Håll tummarna för oss! 



Qharma har moitonerats för fullt! Tömkörning i skogen förra måndagen, tömkörning på ängen på tisdagen, vila onsdag, framskritt och avskritt ute samt lite jobb på ridbanan torsdag, uteritt fredag, promenad i skogen lördag, framskritt ute och jobb på ridbanan söndag då vi även gjorde premiär med uppsutten galopp sen i januari. Hon har testat lite om hon måste gå från gården då jag rider iväg själv men är lätt att påverka till rätt beslut och bara vi är ute på grusvägen är det spetsade öron och långa benet före. På ridbanan är hon magisk! Sånt härligt driv och jättefin i kontakten och jag njuter av våra korta pass där. 

Tingla red jag ett rejält dressyrpass på ängen med i tisdags. Sen blev det en skrittrunda i skogen onsdag, framskritt ute och dressyrtrim på banan torsdag, vila fredag och lördag var tävlingsdag även för henne. Hon är än så länge mycket lättare att tävla inomhus än utomhus så denna start var hon klart mer avspänd vilket också avspeglade sig i poängen. Även denna domare ville att jag skulle stämma av ytterligare på tempot och vi jobbar på det. Det är dock lite av en styrkefråga tror jag och det känns som det blir bätte hela tiden på träning. På tävling tillkommer ju alltid lite spänning och då tar Tingla vägen framåt vilket jag också tycker är en mycket trevligare lösning än att lägga i handbromsen. Vi landade på 65.66% och fick med detta en fin tredjeplacering i ett starkt startfält, jättekul! 






Lusse och Tingla på tävling 

På söndag kväll var vi ute och galopperade lite intervaller i skogen. Jag tror det var älg inne bland träden för Tingla var bitvis otroligt taggad och gick upp i nån slags passageliknande trav. Viva har ju gått i samma hage som henne dagtid ända till i onsdags då de fick åka till mamma för en smidigare avvänjning, i samband med att Lusse kom hit. Hon var lite bekymrad över att vi tagit hennes baby första dygnet men nu tror jag hon tycker det är ganska skönt att fokusera på bara sig själv igen. 

Viva har bara åkt transport en gång och det var med Tingla till premiering i fjol sommar. Bella åkte transport som föl tillsammans med sin mamma till premiering vid två tillfällen, i flera etapper i samband med hennes resa hem till mig samt för ID-koll som föl. Jag har inte lastat henne sen november 2016 så det var ett ganska oskrivet kort när vi skulle lastträna dem inför denna resa. Men Bella kan man lita på! Hon klev på nästan omgående och fick gå in, äta lite godis, gå ut osv ett par gånger. Sen testade vi med Vivan. Hon var lite mer svårövertalad men på en kvart hade även hon varit inne och ute flera gånger. Rediga tjejer! 

När vi lastade dem på riktigt inför resan skötte de sig jättebra! Bella klev på direkt och var så cool den stund det tog för oss att övertyga Viva att hon också skulle åka med. På 10 min var båda inne och de reste jättebra, ingen av dem var svettiga eller stressade. Hos mamma har de funnit sig till ro direkt och de sköter sig toppen både i hage och stall. 






Bella och Viva hos mamma och pappa 

När de kommer hem igen ska de få gå ute på dygnet runt bete och Viva får återförenas med sin mamma först efter SM. Då har de varit särade i sex veckor och jag hoppas det räcker för att hon ska känna sig vuxen och inte börja dia igen. Annars får vi köra en plan B. Det har varit så roligt med Viva. Min första egenuppfödda Fjordhäst med mitt eget stuterinamn som jag är så nöjd med. Jag är faktiskt sugen på att ta fler föl på Tingla i framtiden, hon har varit en fantastisk mamma. Men först ska hon få tävla lite. 


Viva och Tingla 

Förra veckan avslutades med ännu ett domaruppdrag, denna gången i Kramfors. Nu är det tre tävlingar kvar att döma på under vårsäsongen. Till helgen ska jag som sagt starta Lucidor två klasser men även Tingla ska få göra en start. Vi får se vad hon tycker om stort regional/nationellt meeting med dubbla banor. Jag kommer även att döma en klass där vi är flera domare under helgen. Roligt och lärorikt då vi Msv C domare oftast dömer ensama. Kom gärna och titta på våra fina tävlingar på Sundsvalls Fältrittklubb i helgen! 

11 Jun 2018