Hur många hästar kan man ha?

Något jag funderat en del över är hur många hästar man kan ha. Eller rättare sagt: hur många hästar kan jag ha? Om jag tar föl, behöver jag sälja direkt eller kan jag spara tills jag hittar den perfekta köparen eller hinner visa på premiering? 

Ett enkelt svar är väl att man kan ha så många hästar man har plats och råd med. Men för mig är det mer komplicerat än så. Jag vet inte om jag förmänskligar mina hästar eller om det beror på att jag jobbar i skolan och vill att alla ska få sin individuella chans. Eller om det beror på att mitt fokus alltid främst varit träning och tävling, inte avel eller sällskapshästar. Jag vill se alla varje dag. Att alla individer i mitt stall har en uppgift. Att de ska få visa sin fulla potential. Att ha hästar som jag inte känner att jag hinner göra rättvisa ger mig bara dåligt samvete. Det betyder att antalet hästar jag kan ha rent ekonomiskt och platsmässigt inte nödvändigtvis är detsamma som antalet jag kommer känna att jag hinner med på ett bra sätt.  

Som jag har just nu känns väldigt lagom. Men jag inser ju att det kommer att komma en dag då även Viva och Bella är vuxna och kräver mer tid. Hur gör man då, betäcker några? Gud förbjude, säljer nån? Hur mycket egentid hästarna vill ha av matte utöver motionen varierar. Tingla, Viva och Qharma är hästar som tar den tid de vill ha av mig. Pockar på uppmärksamhet och ser till att de får det de vill ha. Bella är mildare. Väntar på sin tur. Så nöjd över den stund hon får med matte. Ingvar var lite likadan. Krävde aldrig, skulle kunna försvinna i mängden, men visar så tydligt hur mycket stunden i fokus betyder. 


Viva och Bella 2017 

Något annat jag tänkt på är att med alla hästar jag köpt har det följt med kontakter med nya människor. Människor som kommit att betyda mycket för mig på olika sätt. Med Qharma och Lucidor kom Mia som blivit en god vän där jag kunnat bolla många tankar inom skilda områden genom åren. En vänskap jag sätter stort värde på. Med Tingla kom Marie och Therese. Marie som varit ett stort stöd i samband med dräktigheter och framför allt Tinglas fölning då jag var riktigt nervös efter det som hände med Qharma. Tipsen jag fick av Marie gjorde mig lugnare och sen gick ju allt som en dans. Therese som jag bollat tankar kring lärarjobbet och avel/hingstval med. Det är guld värt att ha en god kontakt med uppfödarna till sin häst, de kan ju ofta ge tips och råd som inte bara blir allmänna utan just utifrån den individ man har.

Med Bella kom en bekantskap med Sören och Vibeke Juellund. De har fött upp så otroligt många hästar men ändå känns Bella viktig för dem då jag pratar med dem. Jag blir så glad när jag ser att det är de som ringer. Även om det är lite svårt med danskan ibland så förstår jag numera det mesta. Den kunskap som finns där om avel och stammar, hur olika hingstar var, vad de lämnade, anekdoter och minnen - det är häftigt att få chansen att prata med människor som gjort så mycket för Fjordhästen. 

När jag visade dem mitt hingstval till Bella 2019 jublade Vibeke över stammen. Hon hade ridit flera av hingstarna som låg bakom. Det gör att jag känner mig ännu säkrare på valet. Så förhoppningsvis blir det ytterligare två hästar på Långdansen 2020. 


Qharma

Förra lördagen var lugn och skön. Jag inledde med en skogsrunda med Qharma på morgonen innan jag åkte till Jättendal för en heldag med Lusse-tömkörning, fika, umgänge och bad i poolen. 


Patina äter äpple på Lusses rygg

Söndag morgon dammade Micke och jag av sele och vagn igen och tog ut Tingla på en körtur efter byvägen. Tingla var pigg och tyckte det var roligt att gå i vagn igen. Jag kör inte ensam, jag tycker det är en säkerhetsrisk även om hon är cool. Så jag får passa på när sällskap erbjuds. 

På eftermiddagen var det dags att åka på tävling. Det var Lusse som skulle vara min tävlingspartner och när jag rider honom så kommer ju alltid mamma med borstad häst levererad till tävlingsplatsen så jag behöver bara tänka på mig själv och utrustningen. Den här dagen skulle vi rida en Msv C.1 och det var sista gången med div 1 laget. 



Lusse kändes fin på framridningen och även inne på banan och jag hade en bra känsla när jag red ut. Och jubel blev det hos både mig och mamma när poängen kom upp, hela 65.92% och in på en andraplacering med inte så många kvar i klassen. Ett pinnhål ned blev det men vad gjorde det - vår första placering i Msv C! Duktiga Lusse, som han utvecklats under 2018. Vi har inte samma förutsättningar som de flesta andra ekipage eftersom jag bara rider honom på deltid. Ändå kliver han in och gör sitt allra bästa. Placering i Msv C är det inte så många fjordhästar som har mig veteligen så det känns stort. Och ännu är inte vår resa över. Laget kom för övrigt på en andra plats av fyra lag. 

 


Storleken har ingen betydelse 

Lite klipp från ritten: 

https://www.youtube.com/watch?v=SrRTe7jw4ak

Måndag var det dags för Ingridträning och eftersom Lusse tävlat på söndagen fick Qharma träna. Vi checkade av det vi jobbade med sist, sidvärts och galoppens bärighet. Det här passet testade vi också lite sidvärts i trav. Sen red jag igenom LC.1 i sin helhet och det kändes bra. Qharma är ju över lag väldigt fin i kontakten med handen och har ett härligt driv och det ger en väldigt bra ridkänsla. 



Även Bella fick jobba lite på måndagen. Jag provade Tinglas hoppsadel på henne för första gången och sen fick hon gå en promenad i skogen med den på ryggen. Det var inget hon tog nån notis om. Jag längtar till jag får klättra upp på hennes rygg men ännu är det åtminstone ett halvår kvar. Det finns liksom ingen poäng med att sitta in en fjordhäst på hösten som tvååring i min värld så Bella får fortsätta vara barn ett tag till.

Tisdag red jag ut Tingla i skogen. Pigg fröken som hade rejält med gummi under skorna. 

Om onsdagarna har det blivit en tradition att Amanda kommer hit och hjälper mig med hästarna och så även denna vecka. Eftersom planen var att Tingla skulle tävla både lördag och söndag fick hon stå över. Vi inledde med att löshoppa Viva. I somras när hon fick testa detta för första gången var hon spänd och ganska oklar över uppgiften. Nu hade hon klurat på sin kammare över hur det skulle gå till och galopperade glatt i båda varv och hoppade två räcken på ca 50 cm med härligt självförtroende och bjudning. Hon bjöd också på showtraven med svansen rätt upp i vädret. Den trav domaren på sommarpremieringen sa kanske kunde bli en tia. Och ja, nog kan hon trava alltid! 

Sen var det Bellas tur. Även där hade poletten trillat ner och Amanda blev nog väldigt sugen på att göra hopp-ponny av henne. Det var bara andra gången hon löshoppade men hon gör det med självförtroende, bra teknik och redan nu med en god taxeringsförmåga. Vad månne bliva? Hon fick hoppa två räcken på ca 70 cm. Även Bella passade på att visa sin fina trav mellan varven. Vilka härliga ungston jag har! 

När vi var klara med knattarna var det Qharmas tur men hon fick hoppa under ryttare. Vi byggde en 5.5:a och på slutet fick hon hoppa två hinder i rad i galopp. I början tyckte Qharma att det var väl många bommar och hinder i rad för hennes smak men när hon funderat lite på hur hon skulle ta sig an utmaningen gjorde hon det med glans. Här kommer tre klipp från passet: 

https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10156801798112074/

https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10156801786977074/

https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10156801789067074/

I onsdags var det även min tur att klättra upp på Lusses rygg igen efter att han gått med mamma i skogen måndag och tisdag. Mamma körde honom till Gåltjärn och vi tog ett dressyrpass som kändes bra. Jag checkade lite linjer ur Msv C-programmet eftersom vi skulle tävla även kommande helg. 


Avskritt ute i naturen med Lusse 

Torsdag trimmade jag dressyr på banan här hemma med en pigg Tingla samt red ut i skogen och jobbade galoppen med Qharma. Båda tjejerna fina och duktiga! 

Fredag blev det en tripp till Jättendal för tömkörning av Lusse då det visat sig vara ett vinnande koncept inför tävling. Alla mina hästar här hemma fick vila då jag dragit på mig en rejäl förkylning. 

När jag vaknade lördag morgon kände jag mig riktigt risig. Så pass att jag funderade på om jag skulle orka tävla. Men jag är ju som bekant inte den som ger upp i första taget och Tingla var försten ut och hon är ju väldigt självgående minst sagt så vi lastade och for iväg. Kittad med nässpray, alvedon, hostmedicin och näsdukar piggade jag i alla fall på mig så pass att det kändes som en bra idé att tävla. När jag ridit mitt program kändes det riktigt bra. En pigg och föjsam Tingla som rann iväg lite i högergaloppen men annars inga större bekymmer. När poängen kom, 63.83% gick vi in på en andraplacering och den höll faktiskt i sig genom hela klassen. Snälla groomen Micke gick med Tingla ute medan jag satt på läktaren och kollade in konkurrenterna som var kvar. Man blir ganska ödmjuk när man ser jättefina hästar och inser att ja, min lilla Fjordhäst slog den också. Det känns helt enkelt rätt häftigt. 

Film från ritten:

https://www.youtube.com/watch?v=1YyFaXoUOe4




Vi fick rida ärevarv som andraplacerade och vann rosett, plakett, hederspriser och 200 kr. Så roligt när jag inte ens vetat om jag skulle orka rida! Jag fick en kick och tänkte att jo, jag orkar rida Lusse också. 

Det var några timmar kvar till han skulle gå så vi hann hem med Tingla och jag hann ta en powernap och äta lunch hemma innan det var dags att åka iväg igen. Den här fina välkomskommittén mötte oss när vi kom hem. Tänk att snart är de lika stora alla tre! 



Väl uppe på Lusses rygg kändes det helt okej. Det var lite rörigt på framridningen med många hästar men han var pigg och känslan höll i sig inne på banan. Jag var nöjd när jag red ut och ännu nöjdare när jag fick poängen. 64.52% visade att förra helgen inte var en lyckoträff. Vi hör hemma i Msv C nu. Vi kan det här. Så kul! Vi landade på 7:e plats av 12 i ett starkt startfält. Supernöjd! Det känns så roligt att satsa vidare med Lusse. 

Film från ritten: 

https://www.youtube.com/watch?v=B6l75LQQZIk&t=140s




I dag söndag skulle jag egentligen ha startat Tingla i ytterligare en LB men jag valde att stryka oss och vara hemma och kurera min förkylning då jag var så nöjd med lördagen. I dag har vi därför gjort lite utomhusjobb på gården samt kört Tingla och så fick Qharma ett pass på töm. Tingla körde vi först ute och jag vågade galoppera fast hon var pigg i blåsten. Den hästen gör mig modig. När vi kom hem körde vi en stund på banan, lösgörande med konor. Superkul tyckte både Tingla och jag. Det är så kul att ha en bra körhäst. Jag trivs verkligen med livet med mina gula vänner. 







 

23 Sep 2018