Hur glad kan en liten Fjordhäst vara?

Hela tio dagar har rullat förbi sedan jag bloggade sist och både jul och nyårsafton har avverkats.

Fem dagar återstår av lovet och dem ska jag fylla på bästa sätt. Lovet har hittills varit bra på hästfronten. Framför allt känns det kul att ha sparkat igång Tingla igen efter hennes ganska långa vintervila. I år blir Tingla fyra år och Qharma tre. Det är roligt för ju äldre de blir ju mer ser men deras personlighet. Tingla är fröken "fort ska det gå, Tingla har inte hela dagen på sig!" medans Qharma tar sig tid att stå och mysa. Det där med fort ska det gå går ju igenom i ridningen också. Under de här tio dagarna har jag ridit henne fyra gånger och Amanda har ridit henne ett pass tillsammans med mig och Shira. Det rör sig om ca 20-30 minuters ridning i alla gångarter och jag har varit i skogen alla pass utom ett då jag var ensam hemma och tog det säkra före det osäkra och satt upp på ridbanan och red min pipande skuttande glada lilla häst där i tio minuter innan vi tog vägen ner till stora vägen tur och retur som avslutning.

Jag märker ganska stor skillnad på Tingla om jag jämför med hur hon var innan vilan. Att hon skotts bak har gett henne ett större steg och ännu mer driv genom kroppen vilket ger en jättefin ridkänsla. Hon är hemskt fin i munnen, kontakt med bettet på ett ärligt sätt kommer helt naturligt för henne. Hon har också växt någon centimeter och känns väl på det stora hela något större att rida. Sen är hon också otroligt mycket piggare, om det nu är vilan, kylan eller nåt annat som gör det, men det där med säkerhetsväst känns som en ganska bra grej för hon är rätt spänstig. Aldrig dum men kan skutta en hel del glada skutt. Över huvud taget är hela Tingla livsglädjen personifierad och hon smittar av sig då man rider henne.

Jag har också låtit Tingla och Qharma lösgaloppera på banan två pass om 5-10 minuter medan vi hade snö där, nu har den ju i princip regnat bort. Så här glada var de på julafton:

https://www.facebook.com/video.php?v=10153001517342074

Här ser man lite vad jag menar med att Tingla rör sig mer genom kroppen nu. Qharma är ju oskodd så hon får inte alls samma fäste att trycka ifrån med:

https://www.facebook.com/video.php?v=10153001519452074

Qharma och jag har varit ute och joggat ett pass innan snön försvann. Det gick strålande, både för att jag börjar få lite bättre flås och för att Qharma är skötsam att jogga med. Jag och Micke har börjat träna lite hemma. Vi har gjort ett program som vi kör 1-2 ggr/v och jag tycker faktiskt jag känner skillnad redan nu efter ett par veckor.

Lusse har jag varit och ridit tre gånger. Det var medans kylan och snön var kvar så det blev tre härliga uteritter i snön på en fin och glad Lusse. Mamma har också ridit honom en del, fyra pass på dessa tio dagar. Nu har mammas ridsällskap åkt utomlands en vecka så på fredag ska jag åka dit och rida ut Lusses stallkompis tillsammans med mamma och sen kommer det att bli ytterligare tre pass för mig på Lusses rygg innan ridsällskapet är åter hemma.



Shira har jobbat nio pass sen sist. Dels har vi ridit ut fyra härliga rundor. Sen har jag skrittat henne för hand en dag då jag själv kände för att motionera. Då det var snö hann vi även med tre fina trimpass på banan här hemma. Jag hoppas det kommer mer snö snart igen för det är så skönt att kunna trimma fler och kortare pass mer regelbundet och inte bli beroende av att traila till klubben för att kunna trimma igenom henne.

I måndags red vi för Ingrid på SRK! Det var ett bra pass. Hon var mer rastad eftersom snön gjort att jag kunnat rida bättre hemmavid och inte bara skritta. Mer rastad häst ger ju inte samma spektakulära wow-känsla som det kan bli med lite extra spänning och tryck men det ger en stabil och bra känsla. Detta pass kunde jag t.ex. rida henne in i bytena med drivning och halvhalter och placera dem precis där jag själv vill och det är nyttigt. Passet före var hon mer taggad och då gäller det mer att sitta stilla annars byter hon bara jag rör mig. Det jag tycker var klart bättre detta pass var att jag satt mer mittöver henne. Det har jag verkligen försökt jobba med hemma också. Men det ska bli ännu bättre. Med lite hemmagym för min del, regelbunden träning och läxor att jobba med passen jag rider själv ska vi sakta ta oss mot målen 2015!

 

Den fina ljusstaken jag fick av Amanda som rider Tingla och hennes mamma Helena då de var här nu i veckan

Det känns över lag väldigt bra med Shira nu. Vi är samspelta och har kul. Så jag hoppas vi får lite mer snö att busa runt i, det behöver vi! Veckorna med hårt underlag och bara skritt som var före jul var inte kul för nån av oss.

Jag avslutar med att visa en bild jag hittade då jag googlade på Lusse. Den är tagen i somras på SM. Man kan se den som en målbild på flera sätt. Dels att Lusse ska vara i det där hullet/muskulaturen igen då SM/NM går ju juli och dels att jag ska ha förbättrat min sits en del till i sommar med mer styrka och noggrannhet.

 

1 Jan 2015