Hej nya vagnen!

När jag bestämde mig för att sälja Tinglas vagn och leta något nytt var kriterierna att den nya vagnen skulle vara lättare och ha tyngdpunkten lägre, dvs kännas stadigare även vid skarpare kurvor och att vara lättare för en groom att påverka balansen på. Begagnatmarknaden som kunde svara upp på detta var obefintlig så jag tittade runt även bland nya vagnar som höll en prisklass jag rimligen kunde lösa.

Valet föll på en Tidaholmsvagn, maraton nr 212. Den vagnen är gjord i SSAB stål så det är en stark men ändå lätt vagn. Vagnen har gummitorisionsfjädring = separat hjulupphängning. Detta sa mig inte så mycket förrän Micke och jag fick möjlighet att provsitta den. Redan då vagnen stod på platta marken kändes det att han kunde påverka den efter hur han placerade sin vikt där bak så det ska bli väldigt häftigt att få testa den i verkligheten! Det kändes verkligen att det var bra fjädring i den när Micke "provhoppade" lite, vilket gör att vi ska våga oss på att köra lite mer på åkrar och ängar framöver. Vagnen har skivbromsar bak och förberett för broms i vändkretsen om vi skulle vilja ha det i framtiden. Jag valde lufthjul eftersom vi kör mycket efter vägarna. Vagnen är anpassad för just oss som ekipage, dvs byggd att passa stor c/liten d-ponny och kuskbocken är ställbar i flera lägen så både Micke och jag ska kunna sitta bra där framme om han också vill köra i framtiden. Den är också utrustad med bakre ståbräda så den ska bli lättare att grooma på och sittplatserna bak är också extra stora så Micke ska ha det rymligt där bak då han åker. 135 kg väger den. Den står nu i säkert förvar i gamla stallet i väntan på bättre väder. Jag vill inte köra efter vägen med alla timmerbilar som går just nu och så pass trångt som det blir vintertid med snövallar. Så nu hoppas vi på töväder inom ett par veckor. Det blir ju Ingvar som får ta premiären. Jag kommer att köra honom på ett läger för Mariana Femling i slutet av april. Det känns jättekul att få vara med på lägret med honom som kan detta med körning och med min nya fina vagn. 



Fem dagar sen sist jag bloggade. Ingvar och jag har jobbat på med två tuffa pass i snön och ett dressyrpass på SRK. Han har känts fin alla passen. Vi har så roligt tillsammans. En glad nyhet är därför att jag får möjlighet att fortsätta med honom även efter SM. Under hösten kommer ju ridningen på stona bara att vara igångsättning efter dräktigheten och ingen träning/tävling så att få förtroendet att fortsätta ha Ingvar som träning/tävlingskompis känns väldigt kul och jag hoppas hinna utveckla honom ytterligare. 

Ett år har han bott hos oss nu. Ett väldigt häftigt år på många vis. Så många frågetecken det var i början av förra året. Skulle Shira bli frisk? Skulle Sofia trivas med henne? Skulle Ingvar och jag trivas med varandra? Skulle det funka att ha hingst på en liten gård med bara ston? Skulle jag klara att tävla en hingst? Skulle Ingvar sakna Emma som haft honom ända sen han var föl? Skulle Tingla och Qharma bli dräktiga? Alla frågetecknen rätade ut sig eftersom och i dag vet jag att Shira blev frisk och att hon och Sofia blev ett toppenteam. Detsamma blev jag och Ingvar och det var inte svårt att vare sig hålla hingst eller tävla hingst. Om han saknat Emma är svårt att svara på men jag tror han trivs bra här. Stona blev snabbt dräktiga båda två och under året flyttade ju även Bella hit. 

Det finns naturligtvis många tankar kring hur framtiden ska bli även i år. Föds två frisk föl i vår? Vilka kön blir de? Ska jag behålla ett, båda eller inget? Blir Qharma dräktig igen? Ska den avkomman behållas? Blir Shira såld? När kommer dagen Lusse ska flytta hit för gott? Hinner vi bygga uteboxar i år? Vill jag främst avla eller tävla? Hur många hästar ska jag ha? Men jag är säker på att även de frågetecknen kommer att räta ut sig i sinom tid. 


Min kompis Ingvar 

Stona har sen hovis tog av bakskorna förra torsdagen fått gå på mammaledighet. Däremot pysslar jag ju med dem som vanligt. I dag blev det lite frisering för alla tjejerna inklusive Bella. Bella som lockat till både leenden och en känsla av att ha vunnit högsta vinsten under den senaste veckan. Hon är så självklar, med den där pondusen och härliga kaxigheten som även kusin Tingla har. Hon vet att hon är en stjärna och visar gärna upp sig och sina helt fantastiska gångarter. Det finns så mycket gummi och elasticitet i den där lilla gula kroppen. Och även då hon är på bushumör räcker det med en kort tillsägelse så håller hon sig till riktlinjerna igen. Hon älskar att mysa. Så fort jag visar mig kommer hon fram och vill hitta på något. För mig finns inget mer att önska i en häst, hon är en drömhäst. Över huvud taget känner jag mig väldigt lyckligt lottad som har de hästar jag har i stallet just nu. 



Lusse har hunnit med en uteritt med Marita och en Ingridträning som gick super. Två planerade uteritter har ställts in pga blåst och regn/snö på tvären så nu hoppas vi på lite bättre väder framöver. Han har under det senaste halvåret gått 4-5 pass/vecka och det verkar räcka för att bygga upp honom trots allt för han blir bara bättre och bättre på träningarna. Känslan i galoppen i måndags var magisk och jag ser fram emot årsdebuten på honom om drygt 6 veckor. 



Coach Ingrid, jag och vår kung Lusse

Jag dömde en programridning på hemmaklubben Färsta i lördags. Åh vad jag tycker om min förening! Der är alltid kul att komma dit, man känner sig välkommen, och jag är stolt över att representera SFRK. 

 

28 Feb 2017