Hängig Tingla och pigg Bella

Nu är det vinter på riktigt! Ett par dm snö. Ridbanan är skottad i två omgångar. I veckan hade vi en köldknäpp med ner till -18 grader. Jag måste säga att jag är glad att jag har så många som rider här nu för det är betydligt roligare och mer motiverande med sällskap. 


Fullmåne och minusgrader - vackert i alla fall 

Just nu kör vi mest road work. Håller igång in emot ett jullov då jag ser fram emot 15 dagar med dagsljus och möjlighet att styra dagarna själv. När vi gått in i 2023 ska jag försöka skaka fram lite mer motivation till ridhusresor. Just nu är den förhållandevis låg. Det känns mest bökigt att dra fram släpet, stå utan vantar och sadla utomhus och frysa. Men jag vet att när jag börjar planera tävlingsterminen kommer motivationen att stiga så fram till dess kör vi konditionsträning hemmavid. Det är ju också bra. 

Tingla var lite lugnare än vanligt förra veckan. Hon har varit enormt pigg under november men nu var det mer som under pälssättningsperioden i höstas. Inte riktigt den där starka gnistan men annars som vanligt i hantering, åt och drack bra osv. Veckan rullade på med tre uteritter med mig, en med Julia och på söndagen en ridhusresa. 

Jag ville att Vivan skulle få en resa ner på SRK och trimmas lite i ridhuset så Tingla fick åka med som sällskap. Izabell hakade glatt på så vi red varsin häst, hon började på Vivan och jag på Tingla och så bytte vi på slutet. Tingla var kanske lite lugnare även detta pass men vaknade i vanlig ordning till när det vankades bommar. Jag hoppade Tingla några småhinder och Izabell fick ta några språng på båda hästarna. Det såg väldigt trevligt ut. Framför allt hade hon en väldigt fin känsla på hinder med Tingla. 

När vi kom hem fick hästarna gå ut och äta lunch. Inga konstigheter då eller vid intag men lite senare på kvällen kom Glenn och skulle slå på Bella en sko som hon drullat av på trekvarten och då låg Tingla i boxen vilket hon inte brukar då jag kommer. När jag ställde in kraftfodret reste hon sig upp men såg håglös ut och ville inte äta. Hon hade också lämnat hälften av höet. 

Så jag behandlade det som en kolik och promenerade regelbundet var tredje timme under natten. Hon fick en hink i boxen så jag skulle se om hon drack (de har vattenkoppar) och det gjorde hon. Sen gav jag mashvatten och hö i små portioner. På morgonen kändes hon normal som tur var men jag fortsatte hålla koll. 

Måndag kväll var Julia här och hängde med på en promenad i skogen och efter den kändes Tingla helt som sig själv igen. Jag hade bokat vaccination på torsdagen och det kändes lite jobbigt då hon nyligen varit dålig eftersom Tingla ofta reagerar på vaccinet. Det gjorde hon denna gång också men bara ca 0,5 grads feber och lite svårt att ta ner halsen första dagen. Skönt att det inte blev värre! 

Hon har sin planerade vila nu i ytterligare en vecka och sen hoppas jag hon är tillbaka i gammal god form. Fram till dess får hon lite extra omsorg, ett tjockare täcke med hals, vattenhink fortsatt upphängd i boxen. För oavsett alla mål jag har är det viktigaste ändå att alla mår bra. 


Hela ligan

Med Vivan rullar det på. Jag har ridit ut henne fem pass, Tilda ett och Julia ett också red Izabell henne nere på SRK då. Den resan var toppen ur Vivan-synvinkel. Hon var lättlastad både hemma och borta, åkte bra och skötte sig superfint i ridhuset. Hon har bara varit där en gång förut men det bekom henne inte alls. Hon är väldigt lik sin mamma, cool på nya platser. Väldigt okomplicerad och går som hemma så landar hon helt i detta med transportering kommer hon vara en klockren tävlingshäst. Detta med hinder och bommar gör hon också enkelt. 

Det känns som mycket fallit på plats för Vivan i år. Förutom transporten har även ridning i trafiken lossnat. Där hon tidigare varit så spänd och kastat sig mot bilarna tar hon det nu helt lugnt för det mesta. Framför allt med sällskap är vanlig trafik (bilar, epor, mindre bussar och bil med släpvagn om de kör lugnt) helt ok. Jag skulle väl inte vilja möta plogbilen eller timmerbilen med henne ännu men man får ta ett steg i taget och jag är glad för alla framsteg hon gjort i år. 

Bella vilade v 48. Jag tömkörde henne på söndagen för att rasta henne lite bara. Den här veckan har jag ridit henne ensam två pass, tillsammans med Julia på Vivan ett pass och så har Izabell och Tilda ridit henne varsitt pass. Vilan har gjort henne gott för hon har varit väldigt pigg att rida. I lördags drog hon av en brallserie med mig när vi galopperade i nysnön. Tur man är ganska sadelfast. Det är roligt att se hur väl Izabell passar på Bella och hanterar hennes pigga sida väldigt bra fast de är ganska nya för varandra ännu. 

Irma har varit på en promenad och tömkörts ett pass. Pigg, glad och samarbetsvillig är hon. Jag upplever henne orädd. På promenaden gick vi över en bro där Vivan tvekade rejält då jag red samma väg en annan dag men Irma hon bara traskade på. 

Alla blev som sagt vaccinerade i torsdags och det gick bra. Vivan men framför allt Bella är dock inte superroliga att sticka och jag ska ta tag i att träna det framöver. Väldigt bra veterinär var det iaf och hon ska komma tillbaka i vår och ta tänderna. 

Lusse har gått i skogen med mamma sex pass och mig två. Nu har äntligen Patina vinterskotts med snösulor och brodd så det kommer gå lättare för dem att komma ut även om det är tösnö. Han var riktigt fin och rolig att rida de gånger jag ridit och även mamma rapporterar om idel bra turer. 









11 Dec 2022