Från lyckad tävling till sjukrutan
Förra torsdagen jobbade jag Shira ett pass ute i naturen i full dressyrmundering. Hon var ganska spänd till en början men lossnade fint eftersom. Jag har märkt att jag kan nyttja lite samma principer som jag gör med Lusse för att få henne genomriden, dvs lägga in naturliga hinder. Svänga runt träd om jag är i skogen, runt konor om jag är på banan, galoppera igång rejält för att få igång kroppen osv.
Helgen var vikt för min hemmaklubb SFRK:s regional/nationella meeting. Jag hade sen ca 1 vecka tillbaka haft problem med min rygg och denna helg var det riktigt illa. Jag hade svårt att sitta ner i traven. Ja, svårt att sitta eller stå över huvud taget faktiskt. Bäst var att gå eller ligga ner. Nu är jag ju inte den som viker ner mig i första taget så med en hög grad av linement och lite värktabletter genomförde jag och Shira fredagens Msv B.2 på i snitt 61.67%. Klassen dömdes av hela tre domare som alla har behörighet att döma upp till Svår klass. De hade oss på 60.93, 62.56 respektive 61.51% och vi hamnade på en fjärde plats av elva starter ynkliga en poäng (!) från placering. Jag var jättenöjd med det resultatet. Vi ska inte vara med och slåss om placeringar i den här klassen ännu, i år är vi praktikanter och lär oss de nya krav som ställs en nivå upp jämfört med vad vi startat förut. Jag var dessutom väldigt glad av att märka att Shira ännu en gång kände av min sämre dagsform och tog hand om mig lite extra där inne på banan precis som hon gjorde den gången när vi startade i höstas och jag hade migrän. Hon har ett stort hjärta helt klart. Så här såg vi ut:
https://www.youtube.com/watch?v=_PhKJ28Wfs8
På fredagen var Ingrid på plats och hjälpte oss på framridningen och det var verkligen super. Jag velade länge om jag skulle rida en dag till, jag var inte i bästa skick och kunde inte göra Shira rättvisa men samtidigt ville jag passa på att se om vi kunde få avsluta vårsäsongen med en lite bättre Msv B.4 där vi satte fler byten än ett vilket var fallet helgen före i Gnarp. Så jag startade även lördagen och trots att jag inte kunde rida ihop henne som jag måste gick det faktiskt bättre. Vi satte vårt bästa resultat i Msv B.4, 60.00% och en nionde plats av 17 starter. Det är jag jättenöjd med. Min duktiga, fina kompis! Så här såg vi ut:
https://www.youtube.com/watch?v=quD7Jp7I4vA
Jag tillbringade en hel del tid på Färsta under helgen. På fredagen var jag skrivare i en LA.4, på lördagen satt jag i sekretariatet och på söndagen var jag hästskötare åt Ingrid i hennes debut på sin fina femåring samt passade på att titta på tävlingarna. Jag var anmäld med Shira även söndagen egentligen men strök den starten då jag var så nöjd med vad vi åstadkommit fredag och lördag och med tanke på ryggens skick. Det finns massor att förbättra för Shira och mig i dessa program men det är inget vi kommer att göra just nu, det måste få ta sin tid då det rör sig mest om styrka för henne och timeing för mig. Några fina bilder på oss från helgen:
Shira vilade välförtjänt söndag. Måndag red vi ut en skön längre runda med klättring och galopp i lätt sits. Glad och fin häst. Tisdag tömkörde vi ett pass i skogen med Qharma och Micke joggandes efter oss som sällskap. Onsdag skrittade jag ut en sväng och sen trimmade jag på banan med konor, precis som jag brukar göra med Lusse. Det fungerade lika bra med Shira, hon blev lösgjord av arbetet och jag fick min första hint om seriebyten på henne genom att rida fyra konor med 7 m mellan varje och vi lyckades klämma in tre rena byten i den slalomen! Så himla kul!
Men i går var det slut med det roliga. Shira busade i hagen i samband med utsläpp och jag såg hur hon trampade snett med vänster bak och liksom satte sig. Sen var hon halt och i dag står hon i sjukruta med ett svullet vänster bakben. Vi kör med principen kyla och vila över helgen, det är ingen idé att ta ut en distriktare för detta för de kommer inte att kunna göra något ändå. Stackars Shira, vilken tråkig midsommar. Min hjälte i vardagen, Micke, och jag gjorde iordning en bra hage åt henne i går och hon är lugn i den eftersom jag stängt in knattarna i den övre hagen så hon ser dem hela tiden. Vi körde ut mellan 50-60 kärror gammalt hö och skit ur sanddelen av hagen i går kväll. Så inget ont som inte har något gott med sig, nu fick vi ändan ur att ta tag i detta.
Jag släppte ut knattarna först i morse och sen pysslade jag lite extra med Shira. Kylde benet, betade henne lite vid ridbanan osv. När jag sen släppte ut henne i sjukhagen såg hon ju inte sina kompisar men då hon gnäggade kom de galopperande. Fina vänner hon har va?
https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10153486774607074/
Tingla har fått jobba en del! Jag har ridit henne fem pass sen sist jag bloggade. Två lite kortare (30-40 min) uteritter i alla gångarter, en uteritt som avslutades med lite dressyr på ridbanan (superfin häst!), en längre uteritt på dryga timmen och en kort runda i skritt och lite trav i sällskap av Qharma. Jag njuter av varje pass på Tinglas rygg. Hon är så självklar. I går då det var så ledsamt med Shira tog vi den där lite längre uteritten till Norafors. Hon är stark i sin galopp nu och orkar ligga och rulla i bra balans och form. Alltid med spetsade öron och pigga kliv framåt, ständigt småpratande med sina karaktäristiska grymtljud. På hemvägen kom det en buss, en lastbil, en timmerbil, ett par bilar med släpvagn samt diverse mindre fordon. De körde mer eller mindre fort förbi oss men hon reagerar aldrig på nåt. Jag känner mig fullständigt trygg med Tingla och det är en sån skön känsla.
Qharma var ute och joggade med Micke i onsdags, mest för att jag ville att hon nyligt skulle ha gått vägen som Amanda och jag skulle rida på torsdagen. För på torsdagen var det dags för examen för Qharma -första uppsuttna uteritten utan ledare till fots! Jag red Tingla och Amanda Qharma och Helena gick med som stöd efter bilvägen för även om Qharma är jätteduktig i trafiken vill jag att hon får förbi det, dvs ett extra stöd känns bra för en grön treåring. Men när vi kom av stora vägen red vi själa och Qharma var så duktig så duktig! Trött blev hon också, det var nog en stor upplevelse för en liten tjej. Vi ska fortsätta rida henne i skogen när jag tar tillgång till stöd/sällskap, precis som vi gjorde med Tingla när de första grunderna var introducerade. Hon gillar att gå i naturen och det är lättare att hitta en naturlig bjudning för unghästarna där. Ett litet klipp och några bilder på Tingla och Qharma. Om jag inte räknar med de gånger jag red henne innen i stallet är detta sjunde gången hon rids. Fina Qharma!
https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10153482609477074/
Lusse red jag för Ingrid i tisdags. Det gick jättebra tycker jag! Speciellt med tanke på att jag ridit honom ganska lite den sista tiden då fokus legat på Shira samt att mamma skulle få lite extra tid med honom innan han åker på bootcamp hos mig. Visst finns det mycket att fila på men om mindre än en vecka flyttar han upp till mig för att bo här i ca 3,5 vecka före SM/NM så då får vi en hel del tid att fixa formen.
Håll tummarna nu för att Shira ska krya på sig så hon snart kan få vara med sina kompisar i hagen igen.
Andra inlägg
- Tävlingsåret 2024 – när det inte kan gå bättre
- Vardag = bra dagar
- Dressyrplacering, Krona en stjärna med veterinären och Vivan en keeper
- Att lyckas med sin unghäst och avvänjningen påbörjad
- Ro i själen och 10 år med Team Tingla
- Att komma tillbaka
- Långdansens Viva: dagens bäst visade häst, stambokförd AB med 42 poäng
- Bella Halsnaes har fått ett nytt hem
- SM 2024 – det känns fortfarande overkligt
- Är du Bellas matte?