Färre tävlingar

När jag nu funderar på min framtid med häst är det klart att jag tänker på vad jag vill göra mest. Vad som känns viktigast. Tidigare skulle jag alltid sagt dressyren men efter allt som skrivs har jag som jag tidigare nämnt tappat lite lust till att tävla i grenen. Jag står absolut för hur jag rider och hur jag hanterar mina hästar. För mig är det viktigt att de ska vilja det jag vill, att jag har dem med mig. Det har också varit en av mina styrkor i ridningen, att jag faktiskt får hästarna motiverade. Trots detta känner jag ändå en mättnad. Det känns inte lika kul. Egentligen vet jag inte varför. I vårt distrikt tycker jag det över lag är bra ridning och hästhantering och att vi domare/överdomare har ett fint samarbete som gör att det faktiskt fortsätter vara så.

De två gånger jag varit ute och dömt, groomat samt den gång jag startat har det också varit roligt. Men ändå är det inte många dressyrtävlingar jag bockat för i agendan inför sommaren och hösten. Tre att döma och två som jag eventuellt är sugen att delta i med Tingla. Får jag låna Amandas Vidar igen kan det bli nån fler. För där känns det inte som tävling utan mer som att jag jobbar med teambuilding. Jag skulle ha startat Vidar i söndags men vi fick göra ett ryttarbyte då jag låg nerbäddad i migrän. Och tur var kanske det för Amanda som snabbt fick svida om och lära sig ett nytt program gick in och tog sin första placering i LA med Vidar och satte personbästa procent i klassen. 


Att köra Tingla är alltid kul 

De grenar jag vill utveckla mig inom är Working equitation och sportkörning. Tyvärr är utbudet av såväl träningar som tävlingar litet i dessa grenar. Sen tycker jag det är roligt att träna för tränare även i dressyren men i år har jag bara tagit mig iväg en gång. Midsommarhelgen är dock inbokad med Ångermanlands Fjordhästförening. Då ska jag och Tingla köra två pass för Eva Hägglund på lördagen och jag och Irma ska rida ett pass för Ingrid Nyström på söndagen. Izabell ska också vara med på Bella. När det gäller avel vet jag inte alls. Jag älskar Krona och jag tycker att det varit helt underbart med alla fölen som fötts här men just nu finns inget sug alls efter att betäcka. 

Jag har väl så smått landat i en framtidsplan när det gäller försäljning och ska orka ta tag i den när semestern kommer. Vardagen rullar på. Jag testade att släppa ihop Irma med Viva och Krona och det gick jättebra. Irma är ett socialt geni. Dock gick Irma upp i vikt av att gå i den hagen så jag köpte en betesreducerare och testade två dagar men hon blev helt apatisk med den på så nu filar jag på en plan B. Viva och Krona uppskattade verkligen hennes sällskap så kanske går det att dela dygnet mellan mycket gräs för dem ensama och lite ihop med Irma. Jag har som plan att de tre ska gå ute dygnet runt från och med midsommar. Då kan hon gå med dem på natten och Tingla och Bella på dagen. 


Irma 

På grund av viktuppgången på de endast två dagar de gick tillsammans har Irma fått röra sig lite mer. Hon har varit på fem promenader och gått fem ridpass. Vi har ridit ut helt ensama tre gånger vilket är nytt för oss men Irma är en klok unghäst. Jag känner mig väldigt trygg med Irma. Vi har också ridit ut med sällskap av Tingla och badat i ån. Det har vi gjort på promenaderna också. Irma älskar att bada, går glatt ut och plaskar även då det varit lite mer strömt efter förra helgens kraftiga regn. 

Förra fredagen drog Izabell och jag ner Irma och Bella till banan i Gåltjärn. Irma har varit där några gånger men aldrig ridits där men det var ju inga som helst problem. Den banan ligger öppet med mycket intryck men hon bryr sig inte så mycket om vad som sker runt omkring henne. Hon är Irma liksom. Sköter sitt. Så det var ett bra genrep inför träningen i Jättendal. Även att lasta och åka. Jag lastade Irma först både hemma och nere i Gåltjärn och hon är verkligen klockren. Kommer bli ett fint föredöme åt Krona i framtiden. 


Irma och Bella - syns att Irma växt om mamma nu 


Irma med Bella i bakgrunden 

Irma har växt mycket i vår och känts lite unghäst-trött i kroppen. Egentligen hade jag velat sätta henne på vila men så länge gräset växer så här behöver hon röra på sig trots att de går i en hage med minimalt. Det är faktiskt mindre gräs i den hagen de har nu än det som var deras vinterhage. Så vi kör korta pass uppsuttet, många promenader också har hon fått en behandling av Lisa. Hon fick omdömet liksidig, stark, jämn kropp men det fanns en hel del på henne i bakkärran vilket var väntat. Lisa ska få träffa henne igen om ytterligare några veckor. 

Bella fick också träffa Lisa men där var det inte så mycket att orda om. Dock upplever jag att hon känns mer "genom kroppen" efter behandlingen så nytta verkar den gjort fast det inte var så mycket att jobba med. Bella har gått mest i skogen. Sista veckorna på terminen suger lite kraft så jag har tankat den i skogen. Jag har ridit ut henne ensam två pass, med sällskap fyra pass. Hon har också gått på töm ett pass och med Izabell tre pass varav ett var resan till banan i Gåltjärn. Hon är över lag väldigt pigg just nu men utan den där "vinternerven". 


Bella och Izabell 

Tingla har ridits av mig fem pass, Izabell två pass och min kompis Ellinor från gymnasiet ett pass. Vi har en fin tradition att rida tillsammans om loven som jag uppskattar. Tingla har också körts ett pass och varit och hoppat en 80 cm bland ridhästarna med Amanda. Det gjorde hon med glans. Hon imponerande på flera både med sin hoppning och lastning. "Det där är fusk" sa en anhörig till grannsläpets häst då jag bara släppte henne och hon glatt traskade in själv medan de jobbade på med linorna. Det är så jäkla skönt att vara ute med henne jämt oavsett gren. Hon är så rutinerad och cool och gör alltid en bra insats. Står lugnt på släpet mellan klasserna eller om man vill fika innan hemresan. Sköter sig alltid bra på framridningar och går helhjärtat in i allt på tävlingsbanan vare sig i det är hoppning, dressyr, WE eller körning. 






Tingla och Amanda i Timrå 

Jag har funderat på hur hon blev så här. Om det är hennes gener, hur jag tränat henne eller den mängd träning hon fått. Eller en kombination helt enkelt. När Tingla var unghäst hade jag Shira som stod skadad i flera perioder och Mirang som var äldre. Hon har i och med detta fått mycket mer fokus av mig än Qharma, Bella, Viva fått. I alla fall i perioder. 

Iofs är Lusse också en sån otroligt enkel häst som också alltid varit en fröjd att vara ute med och han kom till oss först då han var tre och väldigt grön. Så mycket ligger kanske i generna. När det gäller Lusse så har han tuffat på i skogen med mamma sex pass och mig två. Vanlig vardag där med andra ord. 







Glenn kom och skodde om Tingla, Bella och Irma i måndags samt verkade Viva och Krona. Premiär för Krona med hovis och det var en hel del att ta så hon verkar ha bra tillväxt precis som sin mor. Skönt! Men det är inte bara hovarna som växer på Krona utan hela hästen. Jösses vad hon dragit iväg på både höjd och bredd. Kan nog bli lite storlek på henne. Hon är betydligt större än Livar i samma ålder och han landade på 144 cm. Krona har dessutom Fjelltor som morfar som borgar för storlek. När Ellinor var här i dag tog vi Krona och Viva till ridbanan och lät dem lösgaloppera och hoppa ett litet hinder. De var jätteduktiga och Krona verkar gilla hoppning så liten hon nu är. I och för sig inte så otippat då både pappa, mamma, mormor och morfar älskar att hoppa. 

Förra lördagen var jag och dömde fyra klasser i Matfors samt var överdomare. Jag har nu blivit bokad ytterligare en tävling så det är hittills tre kvar för mig att döma i år. Vi får se om det blir nån mer. 


16 Jun 2024