Face your fears
Det är mest jag som ridit Bella i år. Det har bara blivit några gånger för Tilda. Först var ju hästarna sjuka, sedan en lång karantän och efter det var Tilda sjuk och sen bortrest. Amanda har suttit upp på henne för att ta lite småhinder/bommar men det är efter att jag värmt. Så det har nästan bara varit jag på hennes rygg och jag tror banne mig det varit bra för oss. I alla fall för mig, att behöva ta tag i mig själv.
Min rygg är kass och jag vet att det kan gå käpprätt åt xxx om jag åker av. Innerst inne vet jag dock att det är nog är ganska liten risk att jag gör det. Jag har sen åren med Mirang och Shira både bra balans och kan förutse rätt mycket på ren rutin och hinner därmed förekomma istället för att förekommas så att säga.
I veckan fick jag på ett forum frågan hur jag får mina hästar att sluta bocka och busa om de är taggade och svaret jag gav var att jag lärt dem från början att de inte får göra det. Sen har jag ju lite strategier som att "pystrava" ur energin, flytta och loss så man känner att man har en mun så man vet var de tar vägen osv. Men framför allt har jag lärt dem olika system. Blir de rädda vill jag att de stannar och tänker till. Då kramar jag tyglarna, känner så jag har suget i handen, lossar lite i sidan och testar sen om de vill gå fram. Är de ändå rädda kan jag snurra dem nåt varv eller det som funkat bäst med Bella, backa förbi. För Bella har det blivit en sån strategi att hon häromdagen självmant vände på sig och backade förbi det läskiga partiet över bron där det nu forsar vatten friskt under. När hon backat över vände hon sig själv och gick vidare åt rätt håll. Jag blev rätt full i skratt, härligt när hästen själv löser problemet!
Fördelen med att ha haft hästarna från start är ju att man känner till allt som hänt, hur de reagerar och man kan lära dem sitt system och det gör att det faktiskt ibland känns tryggare på ens egen unghäst än andras vuxna hästar som inte är i mitt system.
Den här veckan har jag tagit stora kliv framåt med Bella känns det som. Vi har ridit ut med Julia och Tingla två gånger. Ena tog vi en för oss uppsuttet tillsammans ny runda och jag vågade galoppera trots störningsmoment efter vägen. I fredags blåste det hårt, 20 m/s i byarna. Men med Julia som stöd till fots red vi bort till klätterbacken och körde ett pass där. Det var en sån seger över mina mentala issues att vi gjorde det. Varje sånt här pass bygger vårt gemensamma förtroende, det vi behöver sen när ska ut och prestera tillsammans på tävlingsbanan. Vetskapan om att vi kan lösa saker tillsammans även om miljön runt oss är prövande.
Jag har gjort den här resan med Shira och hon var så mycket svårare än Bella. Jag minns en tävling vi red i Hudiksvall. Det var nog en av de lägsta procent vi gjort tillsammans men jag var ändå glad efteråt för jag hade löst det. Hon var så fruktansvärt spänd att hon höll på att koka över men vi löste det och slutet av programmet blev bra. Och hela säsongen efter denna start var vi placerade varenda gång. Kanske för att vi kom igenom det den här dagen.
https://www.youtube.com/watch?v=lcK1CqEYbpc&t=288s
Ridbanan har tinat! Så Bella har gått två pass, ett uppsuttet och ett på töm, som hon värmt ute och sen avslutat på banan. Fin häst och nästa helg ska vi träna för Camilla.
Vivan har ridits tre pass. Ett på banan av mig, ett ute av mig och ett ute av Julia i sällskap av mig och Tingla. Vivan är härlig, hon gör mig modig. Pigg som bara den men så med mig. Jag hoppas vi kan komma ut på nån tävling tillsammans i år. 
Tingla har gått ute med mig en gång och Julia två gånger som sagt. Och i onsdags kväll fick hon åka med på hoppträning i grupp på Amandas ordinarie plats för Pia. Hon var helt i sitt esse, hur pigg som helst och gjorde allt med en extra twist. Tar i lite till. Hoppar lite högre. Det är så kul att se henne, hur lycklig hon är och hur duktig hon själv tycker att hon är. En riktig kanonträning!
I helgen har hon fått vila två extra dagar. De kommande veckorna är det mycket inplanerat så jag tycker det passade bra med lite extra vila när det ändå till stor del var skitväder med blåst och snö. 
Jag gick digital överdomarkurs i lördags och i dag har jag varit och dömt pay and ride fem timmar så det blev ingen resa till Lusse i helgen. Men han och mamma har varit ute i skogen fyra dagar i veckan och han har skött sig bra.
Irma fick ett pass på töm i torsdags. Vi tog fram körkonorna och testade att skritta och trava mellan dem. Inga problem! Hon fick också klafsa runt lite i vatten på ridbanan och öva lite med en pinne som skakel. Även detta var hon klockren i. Det är så kul att jobba Irma! Hoppas på bra väder när Julia är hos oss i veckan så blir det mer av detta då. 
