Ett svart dygn

Brahman är ett centralt begrepp inom hinduismen och indisk filosofi. Brahman är världssjälen, det stora världsalltet, den gudomliga verkligheten i vilken den egna själen, atman, försöker uppgå.

Klockan 23.10 den 9 maj fölade Stolplyckans Qharma ett vackert, lånbent, stort, resligt hingstföl vid namn Långdansens Brahman. Han hade pappas huvud och mammas vackra ögon, en mörk färg och söt lockig man. Fölningen gick snabbt och okomplicerat och lilla Brahman var pigg och försökte redan efter någon minut resa sig upp och småprata. Qharma var en fantastisk mamma. Hon visade moderskänslor och började direkt slicka och mysa med den lille. Men efter en stund hände något. Han fick svårt att andas och rosslade och blev svullen runt sina ganascher. Qharma var bestämd, puttade på honom och bet honom i benet och försökte peppa honom. Men han blev bara svagare och svagare och dog i våra händer i väntan på veterinär. Vi såg direkt på Qharma när han gick bort. Hon visste före oss för hon slutade försöka.








I denna veva drabbades Qharma av kolik och vi kämpade med henne natten igenom med sond, smärtstillande, kramplösande och promenader. En nattsvart stund trodde jag livet skulle vara så grymt att jag skulle förlora dem båda. Men Qharma är stark och envis och hon har det senaste dygnet visat mig vilken fantastisk häst hon är. Det förtroende hon visat mig genom att vara så tydlig med att hon skulle föla, jag tror hon ville att jag skulle vara med. Och även under behandling och promenader. Hon måste ju ha sörjt, men hon var så klok och hon vilade sitt huvud i min famn, stilla och lugnt. Älskade fina häst.

Under dagen har det stabiliserat sig och hon har druckit, hungrigt ätit sina små portioner och varit riktigt eldig på sina promenader. Hon fick komma ut i en egen liten sjukhage och Tingla har stått och vaktat henne och Bella har stått och gosat med henne över staketet. Naturen är fantastisk och mina ston är en stark trio. Jag vet inte hur hästar tänker men det känns som de stöttade henne allt de kunde rakt igenom.

Jag har gråtit så många tårar att det inte borde finnas fler kvar. Jag har känt en isande kall hand krama mitt hjärta med tanke på att Tinglas fölning är kvar. Mina tjejer är ju de barn jag inte fått. Att se Qharma lida och förlora sin son var fruktansvärt och jag är livrädd inför det som komma skall. Den känslan är så mycket starkare än den rädsla jag hade då jag själv fick mitt sjukdomsbesked för några år sedan.

Jag känner en enorm tacksamhet till Mia som var med oss genom hela natten och dagen i dag. Det kändes som du var här Mia och höll mig i din hand och stöttade oss, fast du är långt borta. Detsamma gäller Helena som funnits där med de rätta orden och som fixat allt på jobbet så jag kunde släppa det. Och mamma som varit här hela dagen i dag och hjälpt mig samt Micke som gjorde det hela natten. Vänner i glädje och sorg.

Vad som hände Brahman vet vi inte. En teori är att han hade en anatomisk missbildning i något som gällde andningen. Han var helt korrekt och till en början väldigt pigg men tappade snabbt i kraft efter att navelstränigen brustit. Vi kommer heller inte att få veta eftersom jag valde att inte obducera honom. Han kommer begravas mellan Zabinha och Champinjon 2882 och få en egen ros på sin grav. Min första egna fjordhästuppfödning blev bara en halvtimme gammal. Jag är tacksam att jag var med under hela fölningen och fick möjligheten att möta honom. Både för att jag fick se hur vacker han var då han levde och för att veta att jag inget hade kunnat göra. Dessutom gav det mig möjligheten att snabbt hinna sätta in insatser kring Qharma och rädda henne.

An angel, in the book of life,
wrote down your babys birth.
And whispered when he closed
the book: to beatiful for earth.

 

10 May 2017