Därför ska man vara lärare
Ibland har jag undrat varför i hela världen jag valt att vara lärare. Men oftast tycker jag väldigt mycket om mitt jobb och speciellt de senaste åren då jag även fått inkludera mitt hästintresse i arbetet har det varit 98% kul.
Så här i terminsslut är det dags för utvärderingar. Svenska är kanske inte alla elevers favoritkurs och därför glädjer det en hel del att kursen Svenska 1 fick 4,45 av 5 i snitt i klassens betyg, Svenska 2 hela 4,61 av 5 och Svenska 3 lite lägre 4,17 av 5. Otroligt glädjande eftersom de svarat anonymt och verkligen kan säga vad de vill.
Kommenaterna som dök upp var: du är en mycket bra lärare, svår kurs men bra lärare, jättekul att få haft dig i den här kursen Moa, jag tyckte om denna kurs och Moa är en väldigt bra lärare som är snäll och verkligen hjälper till när man behöver det.
Samt det kanske allra finaste omdöme man kan få: Jag har aldrig gillat svenska men nu älskar jag det.
Så vill jag att det ska vara för mina hästar med. Jag vill att de ska älska att jobba med mig. Att de ska välja det av sin fria vilja. För jag älskar att jobba med dem. Denna vecka har precis som de senaste varit väldigt rolig hästmässigt.
Mamma har varit bortrest så jag har jobbat Lusse tre pass; två uteritter och ett på töm. Han har varit pigg och glad.
Tingla har gått en uteritt med Julia i sällskap av mig och Bella, två uteritter med mig i sällskap av Tilda. Vi kör en hel del konditionspass ute nu för att hålla hullet i schack när det är grässäsong. Sen har jag ridit ett pass barbacka där jag avslutade med att ta av tränset och rida med bara halsrem i skritt och trav. Hon var superduktig! Detta ska vi absolut utveckla framöver, både barbackaridningen och att plocka bort utrustning. Jag upplever att hon haft en del spänningar sista tiden och varit lite klurig i kontakten men när jag red barbacka var vi ett. Tills jag höll på att ramla av i hennes stora galopp dvs. Jag behöver nog detta även för att träna upp min balans. 
I går åkte vi till Björkbacke för att Amanda skulle få hoppa Tingla och Bella. Tingla var rätt tittig och yr och blandade magiska språng med lite dramaqueen-hopp och nåt stopp när utfyllnaderna i hindret samt vattenmattan var läskig. Bella var en stjärna hela passet! Jäklar i min låda vilken fin häst jag har, hon glider fram som en limousin och klipper hinder som hon aldrig gjort annat.
Bella har förutom hoppningen gått ett dressyrpass med mig hemma, två uteritter och en promenad vid hand. Bra känsla hela veckan! Amanda och jag pratade om det i går att det är lite fingertoppskänsla då man rider henne. Man kan inte domdera henne, då blir hon motvalls, men man måste samtidigt vara tydlig för annars tar hon över. Kvick, mjuk, alltid med rätt timeing - inte så enkelt men vilken belöning man får i känsla då man lyckas! 
Irma har varit ute på en liten skogspromenad med Vivan, jätteduktig! Vivan har gått tre uteritter varav två ensama med mig och en med Tilda ihop med mig och Tingla. Det var i morse och en för Vivan ny väg men hon tog glatt tät "mamma är ju så långsam!" och var nyfiken och modig i allt nytt hon stötte på. Vi hoppade även en stock på ca 60 cm två gånger och Vivan gjorde det jättefint. På hemvägen galopperade vi över en äng och man blir ju som en ponnyunge på nytt med denna mor och dotter. Trygga, pigga, härliga hästar!
Sen har Vivan gjort premiär i att åka släp ensam förutom den gången i fjol vår då vi fick vända efter nån kilometer för hon höll på att gå över bommen. Hon är väldigt mycket nöjdare i detta släp även om hon stökar en del, gräver och huvudet går mellan varven. Vi åkte till SRK så det blev premiär att rida där för henne med. Stora ögon över den nya miljön men hon har så mycket tillit till ryttaren även då det är läskigt. En fin egenskap. Lastningen då vi skulle åka hem lämnade en del att önska, tog en stund men till slut traskade hon in per egen maskin. Hon är inte typen man kan tvinga till nåt. Nu ska vi träna mer på släpet så det blir tryggt även då hon åker själv. Med sällskap är hon jätteduktig numera. Stor eloge till min sambo som har Västernorrlands största tålamod med häst även en lördagskväll.
Jag avslutar med att visa den superfina present jag fick av en elev jag haft i fyra kurser i år. Tavlan är målad av hennes mamma. Visst är den underbar? 
