Blir som sina föräldrar

Det är roligt att jag träffat båda föräldrarna till alla mina hästar utom Bella. Tinglas mamma har jag bara sett som hastigast men har av ägarens beskrivning av henne då hon levde förstått att Tingla är väldigt lik sin mor när det gäller själförtroende, pondus och rang. Tinglas pappa har jag ju träffat desto mer och när jag hade både far och dotter i stallet såg jag massor av likheter. 

Vivas mamma är ju Tingla så där ser jag massor av likheter. Men hon har också egenskaper som inte alls finns hos Tingla så de antar jag kommer från hennes far Fjelltor som jag haft förmånen att träffa ett par gånger och även fick rida en gång. Samma sak gäller med Livar, hans far Kronos har jag träffat en hel del och ridit en gång. Om jag jämför syskonen Viva och Livar så är Livar mycket coolare och modigare än Viva var i samma ålder. Viva har alltid varit ganska försiktig och nya saker har behövt introduceras stegvis. Livar är mycket tuffare och nyfiknare av naturen och det tror jag kommer från Kronos som ju är en väldigt trygg individ. Som ett exempel kämpade Viva för sitt liv för att slippa gå in i spolis ända till hon var 2,5 år. Hon var livrädd, stod på bakbenen och flydde om jag ville spola henne. Livar 3 månader har redan per egen maskin traskat in i spolis då han tycker det verkar vara ett spännande ställe. Jag har till och med spolat en hov på honom! Ett annat exempel är hur trygg han är att vara kvar i sin flock när mamma går ut och rider. För att inte tala om att vara kvar ensam i boxen inne. Båda dessa saker var en helt annan utmaning med den unga Viva. I boxen behövde jag ställa in Bella till henne och i hagen kröp hon ut och sprang till mamma om jag red på ridbanan. Livar gör inget av detta, han är nöjd med att ha syrran och bästa kompisen Irma att prata med och får han lite mat är livet komplett. Viva är en genuint snäll och vänlig häst men hon är lite känsligare än medelfjorden. 


Bella, Irma, Livar 

När det gäller Bella så har jag träffat hennes mamma två gånger och uppfattar henne som en otroligt mild och vänlig individ. Jag tror Bella har mycket av sin mor i sig. Hennes pappa Örjar är den enda av föräldrarna till mina hästar jag inte sett IRL. Irma är väldigt lik sin mor i mångt och mycket. Samma vänliga, trygga individ som lugnt väntar på sin tur vid intag eller på mat. Som älskar pyssel och tror gott om människor i alla lägen. Men sen har Irma nåt som jag skulle likna vid humor, något som jag inte sett hos hennes mor. Bella är en ganska seriös häst, det är sällan hon busar och det har alltid varit lätt att glömma hur ung hon faktiskt varit då hon alltid varit så stabil. Irma har mer glimten i ögat än sin mor. Kan stå och göra roliga grimser, tycker om att plocka ner repet jag bundit hennes "happy horse ball" i, gör gärna skutt, smyger på mig och hästkompisarna och ser ut att vilja säga "titt ut". Allt detta tror jag kommer från hennes far Aslan som jag fått träffa en hel del och upplever som en väldigt trygg individ som har just humor. 


Bella, Irma, Livar 

Det är väldigt tydligt att det är två olika familjer i stallet. Tingla-familjen låter mer, är mer nu, genast och på en gång". De är också väldigt snabba på att lära sig system och extremt följsamma. När jag tar in Livar och Tingla läser han av sin mamma perfekt, vänder runt exakt som henne vid grinden osv. Det är som att leda en häst, inte två. Bella-familjen är tystare, väntar på sin tur, mer avvaktande och inte exakt lika följsamma att leda t.ex. även om de också är lättsamma. En riktigt härlig flock är det i alla fall och jag är så tacksam över dem alla fem: 


Flocken

Vivan har haft sin första höstvile-vecka, till hennes förtret. Hon vill verkligen hitta på nåt! Men ytterligare två veckor ska hon få vila. 

Lucidor reds i skogen av mamma tre gånger och av mig en gång förra veckan. Sen blev det ett tömkörningspass på SRK. Jag har rakat om honom, det var välbehövligt. Han blev rejält svettig även på lättare uteritter. 


Bella i Norafors

Bella och Tingla har jag en grundplan att de ska gå fyra dagar i veckan. Ett dressyrpass och tre pass ute varav ett kan vara avsuttet på Bella om det känns som hon behöver det. Förra veckan var hon pigg så då fick hon gå uppsuttet alla pass. Jag red ett dressyrpass, en ensam uteritt, en längre uteritt i sällskap med Julia och Tingla också gick hon en uteritt med Tilda i sällskap av mig och Tingla. Hon kändes fantastisk hela veckan, jag är så glad över hur det lossnat den sista tiden. Jag tror att Tildas mjuka ridning passar henne som handen i handsken i kombo med passen då jag sitter på henne och spänner bågen lite mer. 

När jag satte igång henne efter fölningen var ju vänstergaloppen försvunnen. Nu sitter de fattningarna klockrent och hon är även väldigt balanserad i vänster galopp men på senare tid har högergaloppen varit lite på vift. Men nu tror jag att jag hittat en strategi. Jag har börjat flytta henne en del för skänkeln och flyttar jag undan henne för höger skänkel och fattar ur det så blir det rätt galopp. Det börjar gå att hitta fler lägen i galoppen, man kan korta upp den lite och rida fram igen utan att det bli avbrott. Traven känns fantastisk! Hon börjar kunna gå med lite kadens och jag kan även flytta henne några steg sidvärts i traven. Superkul är det och känslan hon ger är wow! 


Bella

Tingla är som sagt riden av Julia och mig som sällskap till Bella. Sen har jag ridit henne ett dressyrpass och ett pass ute själv också. Tigern Tingla är tillbaka. Hon som alltid tycker att det kan gå lite fortare. Som bara vill. Utmaningen i dressyren är att få henne att vänta och inte bli för het. 

Jag har experimenterat lite med nosgrimmor och bett då hon gärna lägger nosen på sned till vänster istället för att ställa igenom korrekt till höger. Nu har jag hittat en kombo som verkar passa henne bra, ett rakt gummibett med eggringar i kombination med remontnosgrimma. 

Det är så kul att rida alla mina ston. Det är verkligen den här typen av häst som passar mig bäst, ston med mycket energi. 

9 Nov 2020