Filmer och analyser
Jag börjar med att lägga upp filmerna från helgen. Först är det Johanna och Shiras ritt i Msv C.1 som jag tycker ser väldigt stadig och trevlig ut. Jag bad Johanna gå in och sätta en skolrunda och det är precis vad hon gör. Mjukt, stabilt och lydigt. Enda missen de har är galoppanslag i en travvolt vilket jag tror beror på att ljudet var högre av musiken där. Att Shira börjar galoppera i travvolten är ungefär som med omslaget hon gör för mig i Lätt A.3. Har hon bestämt sig för att hon vill spänna till och lägga in nåt extra så är det väldigt svårt att få henne att inte göra det. Det bästa är nästan att låta det ske, inte korrigera henne utan bara rida vidare som om inget hänt. Annars riskerar man spänningar och fler missar.
Här kommer min och Shiras ritt i Lätt A.3:
Ska jag jämföra ritterna så har ju Johanna en bättre sits än mig och orkar därför sitta ihop henne lite till vilket syns framför allt i galoppen som blir mer bärig. Även om Johanna är hoppryttare så har hon enorm rutin, hon går bara in och rider och gör sin grej, krånglar inte till något. Shira är dock bättre att rida på kandar än träns generellt så det spelar ju dock in litegrann. Vi får se vad jag kan utföra på kandaret i kommande helgs Msv C.2! Det är dock upplagt för förvirring för i proppen och på Tdb står det att det är Msv C.2 som ska ridas men i meddelande till ryttare står det Msv C.1. Man kanske får välja fritt?
Sen red jag ju även Lusse och den ritten kommer här:
Det syns att jag får jobba mycket mer på Lusse, han är inte lika stark som Shira ännu. Dessutom lite pälssättningstrött för närvarande. Jag vill minnas att han var likadan förra hösten och även hösten före det. Vi får se hur jag lägger upp hans termin nästa år, kanske väljer jag att rida honom främst utomhussäsongen. Han är dock alltid så himla tapper, Lusse. Jobbar alltid på fast det är lite kämpigt. Han har verkligen ett hjärta av guld.
I går skrittade jag och Shira ut i vildmarken tillsammans strax efter sju. Det var frost och lövprassel och dimman låg över dalen och solen var på väg upp. Shira skrittade på lång tygel, lugn och nöjd och jag bara njöt. Snacka om livskvalité! Sen var det dags för hovis att komma på besök. Även han upplevde en positiv förändring på Shira. Hon är aldrig dum att sko men kan vara lite rastlös och kan ibland smårycka. Nu stod hon som ett ljus hela vinterskoningen, vilket tog 75 minuter. Han kunde till och med sätta hoven på den pinne han har med sig för att spara sin rygg vid raspningen. Hon brukar inte gilla det utan dra åt sig hoven, men nu var det helt okej. Skönt att få vinterskott med sexton brodd. Man vet aldrig när halka och snö kommer så här års.
Knattarna var snälla att verka de med. I synnerlighet Qharma var exemplarisk. Det märks att jag pysslar mycket med dem nu. I somras då de gick ute var de lite mer rastlösa på gången.
Efter jobbet skulle knattarna också få jobba. Det skymde redan då vi stack ut med Qharma. Jag tömkörde och Micke gick med som stöd där framme. Det gick prima att gå från gården men då vi var nere på stora vägen tyckte Qharma att det verkade roligare att gå till höger alternativt ta stigen jag ridit med Shira. Jag envisades med att svänga vänster och Qharma försökte vända. Då fick hon piskan i rumpan och arg blev hon! Hon slog och skuttade och fick piskan i rumpan igen. Till slut hoppade hon över tömmen med ena benet så hon fick den mellan bakbenen. Hon blev inte rädd och jag delade bara på den och Micke drog fram den så den var där den skulle vara igen. Hon blev dock spak av det hela och sen var hon idel välvilja. Vi körde en sväng över bron och jag både svängde lite off road, skrittade, travade och gjorde halter på kommando. Qharma jätteduktig! Envisast vinner alltså!
Qharma är en sån häst som troligen alltid kommer att testa gränser emellanåt. Men är man bara tydlig med henne ger hon sig för i botten är hon en väldigt ambitiös häst, precis som sin bror. När man haft några halvblod blir hennes protester dessutom ganska harmlösa. Fjordingarna kan liksom aldrig komma upp i samma kaliber av sprall och tokerier som halvbloden. När man vunnit över Qharma vet hon dessutom inte hur väl hon vill en, då slår hon nästan knut på sig själv. Jag gillar verkligen Qharma. Jag kan inte sätta ord på vad det är men hon är verkligen min lilla prinsessa.
När det var dags för Tingla var det mörkt så henne tog vi en promenad runt sandtaget med. Inga problem, som vanligt. I dag tömkörde jag henne över bron. Den rundan är ca 3 km och vi travade drygt hälften. Tingla jättefin! Tingla är en häst som gillar att arbeta och är rolig att arbeta med. I stallet kan hon dock vara lite smådryg just nu. Knuffig, ha svårt att stå stilla, vill gnaga på repen och till och med mig ibland -men då blir jag heligt arg på henne! Jag tror det kommer av att flocken förändrats. Från att ha bestämt över alla hon gick med (dvs Qharma) får hon nu backa av då Shira kommit in i flocken. Jag ser ju att hon försöker ta sig ton ibland men fast Shira är en rätt enfaldig häst när det gäller att umgås med andra så backar hon trots allt inte av för en 30 cm lägre 2-åring. Och tur är väl det, eftersom det är Shira som ska äta mest mat av dessa tre. Nu har de lovat snö mot slutet av veckan. Jag hoppas dock det dröjer för det blir så jäkla slaskigt. Vi har hittills haft en helt fantastisk höst.
Shira och Mirang första vintern på gården -hoppas verkligen det dröjer innan vi får så här mycket snö!
