Att sälja en häst

Jag har inte sålt så många hästar genom åren. Mitt SWB Magitza såldes till min dåvarande sambo. Shira såldes till Sofia efter att hon haft henne på foder ett år. Livar var beställd och köptes direkt som nyfödd så han kändes aldrig riktigt som min. Den enda jag annonserat och faktiskt sålt till någon som inte fanns i min bekantskapskrets var Qharma.

2020 stod jag i samma sits som nu, jag hade fått ett föl jag ville behålla. Jag hade då Tingla 9 år, Qharma 8 år, Bella 4 år, Viva 3 år och fölet Irma. Att det skulle bli Qharma som skulle få en ny människa var jag tidigt klar över. Tingla är min klippa i livet, Irma älskade jag från dag ett och Bella och Viva var så unga och jag ville vara med och forma dem.

Qharma är en fantastisk häst på många sätt. Lucidors helsyskon. Tvåa på Riksutställningen 2015 med 42 poäng. Bra gångarter, större modell. Jag gillade henne absolut men hon och jag hade aldrig samma kemi som jag och Tingla och hon blev alltid nummer två när jag jämförde dem fast Qharma exteriört och kapacitetsmässigt på många sätt kanske var snäppet vassare. Det var inte rättvist mot henne och jag hoppades att jag skulle finna hennes människa därute. 



Det var väldigt stort gensvar på annonsen men ett av dem stack ut. Tilde var den första och enda som kom och provred henne och hon har varit Qharmas människa i snart fyra år nu. Det är lätt att sälja när man finner en köpare som känns så rätt. Tilde är Qharmas människa. Det var aldrig jag.

Då jag i dag ännu en gång står med fyra ridhästar och ett föl jag vill behålla är det svårare. För i dag finns ingen klockren lösning. I dag har jag kemi med alla fem hästar på gården. Tingla är i dag 13 år och jag börjar känna mig klar med vår utveckling inom dressyren. Men vi är fortfarande nybörjare tillsammans i sportkörning och WE, grenar hon har stor talang i. Och det är fortfarande hon som är ramen till allt. Min trygghet. Min drottning. Så även om det kanske vore rätt att låta henne bli någon annans läromästare såsom hon varit åt Izabell på tävlingarna i vår är det omöjligt rent känslomässigt.



Krona är bara ett föl men jag älskar henne. Hon är fullkomligt underbar och jag ser så mycket av Kronos i henne i kombination med min stolinje med sitt pannben och energi. Jag tror hon kan bli min bästa. Och hon är en keeper. Detsamma gäller för Irma. Hon är absolut enklast och tryggast av de hästar jag haft nu. Hon är liksom en gammal själ i en ung kropp. Lite som med Lucidor som också känts som en farbror sen vi köpte honom som treåring. Jag ser Irma axla mycket av det Lusse gjort genom åren, tryggt sällskap till yngre hästar vid transportering, ridning osv. Tingla är också orädd men lite ettrig. Lucidor och Irma är rakt igenom snälla med allt och alla. Irma är dessutom stor, rör sig bra och har ett temperament som gör att jag tror hon kommer vara en sån häst jag enkelt kan åka iväg med ensam i framtiden. Hon har också en fin ridbarhet. Det vi gjort mot inkörning har gått bra. Så Irma är en keeper. 



Kvar är då Bella och Viva. Bella, min danska drömhäst, Riksettan, hon som troligen har mest kapacitet i dressyren av de jag äger och som även om hon inte är tävlad så högt är högst utbildad av de jag har nu, en häst med storlek och väldigt fin ridbarhet.

Eller Viva, min första egenuppfödda Fjordhäst, Tinglas dotter, en Tingla 2.0. Som sin mor en riktigt allround, en lillfingershäst som du rider på små hjälper. En häst jag tror skulle prestera fantastiskt i WE och säkert också vara bra i körning om nån gav henne tiden att fortsätta den biten – för allt har gått bra under det påbörjade arbetet mot inkörning.

 

Nackdelen med Bella för mig är att hon är reaktiv. Till skillnad från Tingla och Viva drar jag mig från att rida henne på bortaplan eller ute ensam i vissa miljöer. Hon är inte dum på nåt vis men hon triggerstaplar och när det blir för mycket kan hon bli bakrädd, bralla och dra iväg. Nackdelen med Viva är att hon som sin mor är i minsta laget för mig och att hennes styrkor är fartgrenarna och allsidigheten mer än dressyr. Hon älskar att hoppa. Något jag inte har så stort intresse för. Hon har bra gångarter, min tränare tycker hon rör sig bättre än Bella. Men hon har inte samma balans och bärighet av naturen och kommer behöva mer jobb för att komma till samling. Så hur väljer man? När båda finns i hjärtat. 

Veckorna rinner förbi. Förra veckan blev en lugnare vecka då vi bara jobbade hästarna hemmavid. I lördags hade vi besök av Jenny som fick provrida alla stona. Vi inledde med att ta in Viva och Krona i det vanliga stallet. Krona har aldrig varit där men var väldigt cool. Hon reagerar stort på vissa saker, ganska likt hur Livar var som unghäst. Jag slänger ut en hink vatten och vips är hon fem meter bort pga ljudet men lika snabbt springer hon fram och ska undersöka den blöta fläcken. Reaktiv men väldigt modig skulle jag beskriva henne som. Sen gick vi till ridbanan och jag satt upp först. Det är drygt fyra månader sen Viva reds men hon var som vanligt full av energi men trygg. Krona sprang lös och skötte sig fint, jag tror hon tyckte det var spännande och roligt. Jenny fick också prova Viva och vi avslutade med att skritta längs grusvägen, jag ledde Krona. Första gången Krona lämnade gården men hon var tuff och nyfiken.

 

Sen red vi ut Tingla och Bella. Jenny började på Bella och jag på Tingla och så bytte vi efter halva tiden. Förutom denna dag gick Tingla i skogen med mig två pass, Izabell ett pass och kördes ett pass i skogen i maratonvagnen. Himmel vad roligt vi tycker det är båda två! Jag ser redan fram emot körtävlingen i Timrå i september.

Bella reds förutom passet ovan av mig tre gånger och Izabell en. Vi testade en ny runda vi aldrig tagit ensamma förut och det gick fint även om hon blev väldigt pigg på hemvägen. En dag byggde jag upp en WE-bana och red några hinder med henne och det gjorde hon fint. 

Irma reds av mig två pass, var på en promenad och lösgalopperades ett pass. Den här veckan var energin tillbaka hos henne, trots värmen. Hon gjorde premiär i att ridas på ängen och skötte det med en guldstjärna i betyg.

Lusse gick fyra pass med mamma och ett med mig. Väldigt pigg häst! Jag var också och red Vidar ett pass i ridhuset, red igenom LA.4 inför vår start denna helg. Han kändes väldigt fin men det är många svårigheter i programmet. Håll tummarna för oss!  

4 Jun 2024