Att lyckas med sin unghäst och avvänjningen påbörjad
Det har varit en väldigt fin höst. Färgsprakande och förhållandevis solig och torr. Tacksamt eftersom jag fram till förra helgen haft hästarna i det som byggdes mer som ett sommarstall. Men nu är de tillbaka i vanliga stallet med vattenkoppar och spolspilta. I samband med det har Krona fått egen box. Viva är nu skodd runt om och då vill jag inte att de ska dela box, det känns som en onödig risk. Så de går tillsammans alla fyra dagtid och Krona får komma till mamma och dia när jag ger kvällsmat. I hagen är Krona knappt alls med mamma. Antingen smyger hon efter mormor som är hennes stora idol eller så är hon med Irma som är den som ger mest kärlek och omvårdnad. Mamma har hon som mjölkbar eller rymmer till om det händer nåt och hon behöver trygghet. Annars är Krona trygg hemma med Irma och Tingla medan mamma rids. Det är en väldigt fin flock.
Första natten tyckte Krona det var lite ensamt men redan efter ett par dagar förstår hon rutinerna och går direkt till sin box vid intag, stannar inte ens till vid mammas. Hon får alltid hippoalfa-gröt när hon kommer in och den ser hon fram emot. Hon äter lite dåligt av höet men desto bättre av hösilaget jag börjar vänja in dem på nu och hon älskar lusernhack. Krona älskar pyssel och står och njuter när jag borstar henne. Jag har testat att ha henne uppbunden på gången vid några tillfällen och hon sköter det fint, ser så stolt ut över att få göra som de vuxna. Hon skötte sig väldigt bra sist Glenn var här och verkade henne och hon har runda hårda symmetriska hovar.
Jag har ridit Tingla lite extra själv den sista tiden då jag ska tävla henne på lördag. Det har blivit tre dressyrpass, ett pass i maratonvagnen och fyra uteritter. Izabell har också ridit ut henne två gånger. Lisa har varit här och kollat igenom henne och vi fick idel beröm. Det är en fräsch häst som står i stallet i slutet av ett år när hon faktiskt tävlat en hel del och i fyra olika grenar. Det känns bra i hjärtat. Lisa checkade också Irma och även där var det positivt utfall.
Några av de härliga ridturer vi haft med Tingla och Irma
Irma är riden ute av mig två gånger och av Julia två gånger. Sen har jag promenerat henne till fots två gånger och ridit ut + arbetat på ridbanan vid två tillfällen. Vi klättrar en del, både avsuttet och uppsuttet. Det ena passet på bana la vi in bommar. Det första passet Irma mötte bommar var hon tveksam och osäker. Det andra kändes det som hela hästen sa ”nu vet jag hur man gör detta!”. Det tredje var när Amanda red henne på Björkbacke och hon hoppade sina första språng. Amanda sa att det kändes som hon sög tag i hindren och bjöd mot dem och just den känslan fick jag även detta pass. Hon kände sig trygg och tyckte det var roligt med bommarna. Det är en härlig känsla när man kan bygga en utmaning i lagom stora steg med sin unghäst. Steg som får den att växa och inte att bli knäckt. Och det har vi lyckats med här tillsammans med Irma. Jag känner mig också trygg på Irma med bommarna så nästa gång kör vi kanske ett litet kryss också.
Julia och Irma
Viva är riden av Izabell fyra gånger, mig två gånger och Julia en. Jag och Julia har ridit ut och Izabell har ridit ut två av passen och trimmat två. Det ena passet dressyr och det andra bommar och några språng över ett litet kryss. Izabell är förtjust i Viva och rider henne väldigt fint. Det skulle vara kul om de fick göra en start i ponnydressyr ihop men det blir ju nästa år i så fall. Viva har kommit igång i alla gångarter nu och ger en väldigt fin känsla under ryttare. Jag ska försöka hinna med lite fler pass på hennes rygg för jag har saknat det. Saknat känslan av energi och glädje som sprider sig upp genom kroppen när man sätter sig i hennes sadel.
Härliga vyer framför Lusses öron
Utöver mina egna tjejer har jag även ridit Lucidor två helgdagar. Nu när kylan börjar smyga sig på är hans energi tillbaka och han har bjudit på en hel del bus. Kondisen är inte vad den varit men glädjen är stor hos vår gamle man.
Jag och Livar
Jag har även suttit på Vidar och Livar en gång till. Jättekul att känna utvecklingen hos Livar sen i våras. Amanda gör att bra jobb med den energiska unge mannen. Jag har äran att få starta Vidar ytterligare en gång i år vilket blir nästa helg. Jag rider honom och Tingla i samma LA. Håll tummarna för oss alla tre!
Andra inlägg
- Tävlingsåret 2024 – när det inte kan gå bättre
- Vardag = bra dagar
- Dressyrplacering, Krona en stjärna med veterinären och Vivan en keeper
- Ro i själen och 10 år med Team Tingla
- Att komma tillbaka
- Långdansens Viva: dagens bäst visade häst, stambokförd AB med 42 poäng
- Bella Halsnaes har fått ett nytt hem
- SM 2024 – det känns fortfarande overkligt
- Är du Bellas matte?