Återhämtning
Min energi har som bekant varit en bristvara de senaste åren. Det går i perioder. Ibland kan jag sova 10 h/natt om jag får och ändå vara trött. Ibland känner jag mig urstark och orkar massor. I höst har det periodvis varit som att gå i lera – varje steg är liksom dubbelt så tungt. Men nu är jag inne i återhämtningsveckor med lite mindre i almanackan vilket är väldigt skönt. 


Irma har precis avslutat en två veckors vila. I dag tog jag en promenad med henne och så fick hon röra sig lite på lina. Frånsett några glada skutt skötte hon sig fint och verkade nöjd med att få vara i fokus igen. Hon försökte gå in på alla avstickare hon såg på hemvägen så det var tydligen roligt att vara ute med matte.
Irma
Förra helgen var jag i Gnarp och hade WE-träning igen. Jag passade på att åka till Jättendal innan och åt lunch med mamma och pappa samt tog en promenad. Det var mysigt att gå på bekanta skogsstigar. Jag saknar att rida Lusse där. Häromdagen fick jag upp ett minne från november 2022 på Lusse och en granhäst Madde gjort till stallet. Gamla tider – goda tider.
Träningen gick jättebra. Tre av de fyra ekipagen har varit med kontinuerligt under hösten och det fjärde var en bekant från tiden jag var hoppryttare. Då hoppade vi i samma lag. Nu red hon sin fina coola femåring som glatt var med på alla övningar fast han aldrig gjort nåt liknande innan.
Krona och Irma - bästa vänner
Här hemma har jag passat på att trimma lite extra innan banan frös på för säsongen vilket den gjorde i torsdags kväll. Nu är den nyharvad och hård men slät, ridbaneharven undanställd och vi kommer rida ute tills det blir snöunderlag på banan. Jag har trimmat Tingla två pass, det ena ren dressyr och det andra lattjade vi lite med den nyinköpta längre WE-lansen. Jag måste ju träna på enhandsfattningen och att sätta ner den lugnare så vi kan rida hem prestationsmedlaljen i guld i WE i framtiden. Tingla har varit väldigt fin båda passen. Det känns som vi börjar hitta nya lägen i galoppen, bättre balans och bärighet. Jag har också kört henne ett pass på banan med konor. Mina två praktikelever som är här två dagar i veckan v 45-46-47 fick grooma. Tingla tyckte det var fantastiskt roligt.
I övrigt har jag och eleverna kört ut henne ett pass. Hon känns urstark. Tre människor och min vagn blir strax under 400 kg och det var inget som helst hinder att galoppera uppför vår ganska branta backe med. Vi körde ca 4 km och ca 75% av rundan var trav och galopp och hon var inte ens andfådd när vi skrittade av. Sen har hon såklart ridits ut. Ellinor, jag och Izabell har tagit två pass var.
Glada Vivan-öron på långtur med Ellinor-Tingla
Viva har gått samma upplägg som Tingla fast på töm istället för vagn. Ett dressyrpass med mig, mycket fokus på galoppen. Den har blivit så himla fin. Jag räknar med att hon är startklar LA när vårens tävlingar börjar. Izabell trimmade också med fokus galopp och gjorde jättefina fattningar på henne och även hon red lite förvända slingor. De testade också nya lansen. Hon är uteriden av mig fyra gånger, Izabell två och min elev Tova en.
Sen har hon jobbat på töm lite mer dressyrmässigt med Ronja och Tova. Jag visade först och sen fick de jobba henne i alla gångarter och göra varvbyten i trav. Det gick jättebra. Det andra passet körde vi fokus inkörning. Ronja och Tova gick med linor bakom, la dem mot benen och gav motstånd. Sen körde jag lite med linorna på marken innan vi hängde på svängeln. För första gången drog hon med svängeln på gruset och var helt avspänd (det låter väldigt mycket). Jättebra pass!
Krona
Vi har även tömkört Krona två gånger. Hon gjorde sitt livs första bilmöte i backen och det gick finfint. Jag var imponerad över henne då det annars ryker lite ur öronen på henne just nu. Först var det lerigt i hagen så hon har rört sig lite mindre pga det. Och nu är det stenhårt och knöligt och inte alls skönt för oskodda hovar. Det finns lite överskottsenergi om jag säger som så. Men precis som mamma och mormor finns hon kvar hos en, fast det brinner under hovarna. En häftig egenskap man har stor nytta av på tävlingsbanan.
Vivan
Tingla, Viva och Irma vinterskoddes denna vecka. Sist jag skulle sko var Glenn utomlands tre veckor så Henny kom hit och skodde om hela ligan. Jag bollade Irma med henne och kollade om hon hade nån bra idé att prova. Vi valde att testa sätta sulor och DIM bak på henne. Även göra ganska stort utlägg på skorna och korta tån lite till. Det har gett väldigt bra resultat. Det känns som vi äntligen är nåt på spåren med denna stora häst som haft problem med upphakningar bak och liksom inte riktigt hängt ihop i kroppen. Det har blivit stor skillnad på hennes rörelsemönster och hur hon känns i ridningen. Henny kommer därför fortsätta träffa Irma. Så roligt att en fd elev nu kan lära mig saker. Glenn kommer fortsätta sko Tingla och Viva samt verka Krona så länge han jobbar vidare som hovslagare – han har dragit ner på kunder rejält. Man ska inte ändra ett vinnande koncept sen 2003. 
Irma och Henny
Andra inlägg
- WE för hela slanten
- Vivan – en vinnare
- Freddys minne, löshoppning, WE, dressyrtävling, körning
- Hantera framgång och besvikelse
- Vivan – en körhäst?
- Sommaren 2025 - högt och lågt
- THEMAS TINGLA 3582
- “Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och någonting alldeles oväntat sker. Världen förändrar sig varje dag men ibland, blir den aldrig densamma mer”
- Om Vivan och mystiska symptom

