Återhämtning

Återhämtning är vad de senaste veckorna gått ut på. Jag har sagt ifrån mig en del saker, försökt sova mer, vilat även på dagen, lyssnat mer på bok (ett effektivt sätt att vara stilla eftersom man gör nåt även om man inte gör nåt så att säga) och över lag försökt vara mer i nuet. Det känns avsevärt bättre än för två veckor sedan måste jag säga, även om jag ser fram emot årets semester.

Tingla har fått ytterligare en behandling av Lisa och känns fräsch i kroppen och över huvud taget rätt nöjd med livet. Hon står ute med Viva och Krona och hon gillar verkligen den boxen, ljus, 16 m2 och två stora fönster passar en drottning! Vi har fått stretchövningar av Lisa som vi jobbar på med och hon har fått stå med spiktäcket en del.

Tingla har gått varierat jobb. Vi har haft väldigt torrt. Sen Krona föddes 1 maj har vi haft en dag med snö och en med regn, annars bara uppehåll så markerna börjar bli stumma. Jag skulle inte säga att Tingla är underlagskänslig när man t.ex. tävlar men hon rör sig absolut med mer gummi i kroppen på en mjuk barrstig än en hård grusväg. Så jag har försökt tänka till lite med underlaget nu då hon varit lite stum i rygg/länd. 

Hon har gått väldigt varierat jobb. En uteritt med Izabell och två rena uteritter med mig. Sen har hon gått två pass där jag värmt upp ute i skogen och sen gått in på banan och ridit WE-hinder. Amanda har hoppat henne två gånger – snacka om lycklig häst de passen! Samma gällde passet vi tog ut henne i maratonvagnen och lät henne galoppera med den i skogen. Vi har också åkt ner till banan i Gåltjärn och ridit dressyr samt inte minst tävlat WE. En person skrev att hon såg ut att ligga i dragläge och det är en väldigt bra beskrivning. Tingla är alltid i dragläge, så uppmärksam på min minsta signal. När det gäller aktiviteter hon älskar, som WE-hinder, körning och hoppning, kommer detta ännu starkare. Hon söker liksom hela tiden nästa hinder.





 















Foto: Josefine Strömberg

WE-tävlingen var en underbar kväll från start till slut. Tingla kändes fin då jag värmde, dressyren gick bra och gav 66.40%. Hon blev lite hastig i längningarna men var annars riktigt fin tycker jag. Jag red dressyren på pelham och det är både en nackdel och en fördel. Hon blir lättare att sätta ihop i galoppen vilket är en fördel då den innehåller många längningar men kan bli lite lägre i formen och som nu, lite hastigare i takten när man länger. Vi kom etta i dressyren. 

Efter ca 40 min var det dags för teknikbanan. Där var jag jättenöjd med henne. Det kändes att vi övat hinder hemma. Hon var väldigt följsam och tog det lugnare i de hinder hon ska ”tänka långsamt”. Jag tabbade mig och red åt fel håll i fållan, tänkte höger varv som i sväng höger men det blir ju vänster varv. Sen började jag trava nån meter innan markeringen efter bron så där fick vi en femma. Den är annars ett av våra paradnummer där vi brukar kunna ha åtta. Så det var onödiga missar av mig men Tingla var fantastisk. Det som vi behöver utveckla är att lyckas få alla halter jämna och på tygeln i hinder som flytta mugg, kannan, klockan. Hon gör dem lydigt men är lite öppen i formen och ställer ibland upp ojämnt bak så i de ligger vi på 6-6.5. Annars var det idel högre betyg och vi landade på 67.00 efter avdrag för felridning och det kom vi etta med.

Jag hade en plan för speeden och den höll rakt igenom, allt flöt på och jag gasade där jag tänkt och hon väntade där jag ville. Vi vann även speeden, hade nästan 30 sekunder till tvåan i klassen. Det var första gången vi vann speeden så det var himla kul. Tre delsegrar gav såklart en totalseger och kvällen var fulländad. Härliga Tingla! 





Med Bella har det också rullat på. Det är mest jag som ridit henne, tre rena uteritter, ett pass bland WE-hindren och två pass där jag börjat ute och avslutat på ridbanan. Ett av de passen red jag bommar och jobbade med att reglera galoppen samt att landa i båda galopperna efter bommen. Jag har lagt mycket fokus på galoppjobb med Bella på sistone. Hon har fantastisk balans i sin galopp men inte jättestort register så jag har försökt få henne att våga sträcka ut. Hon har lätt att bli lite spänd eller slå om bak när sprången blir långa, exakt tvärtom än Tingla. Så vi jobbar med tempoväxlingar och leker med bommar och byten på banan. Ute står jag mycket i lätt sits och låter henne rulla på.

WE-hindren red jag mest för att de ändå stod framme den dagen. Hon har aldrig gjort något liknande och jag trodde nog hon skulle vara lite skeptisk men hon överraskade mig väldigt positivt det passet. Grinden var hon cool och gick igenom och vände fint. Efter några försök förstod hon även hur hon måste backa för att komma upp så jag kan stänga. Klocka + ryggning gjorde hon faktiskt bättre än rutinerade Tingla. Slalom och parallellslalom likaså. Sidepass över bom var hon också riktigt duktig på. Det enda vi inte testade var lansen, jag vill ha med mig nån på marken första gången. Kanske kan WE vara något även för Bella? 



Sen har Izabell ridit ut henne tre pass och Amanda hoppat henne ett. I hoppningen var det lite som med WE-hindren. Hon kändes modig, lyhörd och nyfiken på uppgiften. Vi hoppade en slinga med grind, planka, oxer, kryss som avslut och hon såg jättefin ut.

Irma växer och har varit lite trött i värmen men eftersom jag börjat lotsa in dem på annat än ren jordhage har jag velat att hon rör sig. Så hon har ridits två dagar i veckan och i övrigt lösgalopperats eller promenerats ytterligare två dagar i veckan. Jag har ridit henne tre pass. Ett red jag ut på andra sidan bron ensam. Eller ja, Micke gick med till fots efter vägen men när vi kom till skogen stack vi iväg själva. Hon är väldigt cool, betydligt lugnare än sin åttaåriga mor att rida ensam. 

De andra två passen blev långturer på 1-1,5 h i sällskap med hennes mor och Izabell. Då har vi testat nya vägar. Irma har både fått galoppera mjuka gräsvägar i Norafors och klättrat uppför hela berget i Väster-lövsätt. Dessa längre turer har jag gått till fots med henne efter asfalten där man ändå bara kan skritta. Även dessa pass var hon cool fast mycket var nytt.

 

Sen har hon fått en ny bekantskap, min kollega Anneli var på besök hos oss för att träffa Krona och fick rida Irma. Tyckte uppstod så Irma kommer få en ny dejt nästa vecka. Kul! Det är svårt att inte gilla Irma. Hon är så rakt igenom snäll och mysig.

Krona pysslas med för sin ålder. Hon har fått stå lite ute på gången i deras stall och lyfta hovar så hon är van till Glenn kommer till oss nästa gång. Hon har också fått vuxenhår, i söndags rök föl-lockarna. Krona är en skön personlighet. Väldigt social och pratar mycket med oss och de andra hästarna. Vill gärna vara med och att det ska hända nåt. Ganska modig och älskar när man pysslar med henne. Hon gillar också, lite otippat, vatten. Är gärna i deras vattenbalja och leker med vattnet vilket är ett släktdrag. Både Tingla och Livar stoppar gärna ner huvudet i vatten och kör ”baddaren”, dvs blåser bubblor. När jag tvättat fläckar på hennes mamma vill hon gärna att jag blöter ner henne med. Hennes egen mor var livrädd för vatten och att bada som liten så ”att gilla vatten”-genen måste komma från mormor eller pappa. Kanske både och, eftersom Livar alltid varit förtjust i vatten. 

När Amanda var här och hoppade Tingla och Bella för 1,5 vecka sen lät vi Viva och Krona springa lösa på banan och skutta ett litet hinder. Krona hade full show. Det bor definitivt en liten hopphäst i henne. Kanske inte så oväntat med tanke på att både mamma, mormor, mormors far och pappa älskar att hoppa. I övrigt lever de mest livet i hagen, går ute ca 14 h på stora ytor. 

 

Med Lusse rullar det också på. Mamma har ridit honom sju pass och jag två. Han är rätt pigg just nu. Jag har även ridit ett dressyrpass på Vidar för vi ska snart tävla tillsammans igen. Denna gång blir det LA.4. Ett program jag tror kan passa honom bra bara jag rider som jag ska. Det händer ju en del mer i LA.4 än i LA.3 som vi red sist. Överstrykning, bakdelsvändningar, ryggning med galoppfattning ur den, 10 m volter i galopp och en betydligt brantare väg i den förvända galoppen är nya klurigheter. Men Vidar är stark och välbalanserad så det hänger mest på mig. Ni får gärna hålla en tumme för oss den nionde juni. 

28 May 2024